Personer i Sverige födda i Turkiet – Wikipedia
Turkiet · Sverige | |||||||||||||||
Antal sammanlagt | |||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
77 278 (31 december 2017) varav 48 299 födda i Turkiet och 28 979 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Turkiet.[1] | |||||||||||||||
Regioner med betydande antal | |||||||||||||||
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Turkiet (31 december 2016)[2] | |||||||||||||||
| |||||||||||||||
Språk | |||||||||||||||
Till personer i Sverige födda i Turkiet räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Turkiet. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 48 300 personer födda i Turkiet.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 104 854 personer som antingen själva var födda i Turkiet eller hade minst en förälder som var det.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kurder, assyrier/syrianer, armenier och andra etniska grupper från Turkiet har också inkluderats i statistiken, även om de inte är etniska turkar, eftersom Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån registrerar personer efter det egna eller föräldrarnas födelseland och inte etnicitet.[1][3] Uppgifterna från 1900 avser i första hand ett fåtal grekiska invandrare från en del av dåvarande Osmanska riket, ön Kalymnos, som numera ingår i Grekland.[4]
Etniska turkar har kommit till Sverige även från Bulgarien, Nordmakedonien, Kosovo och Nordcypern.
Historisk utveckling
[redigera | redigera wikitext]Födda i Turkiet
[redigera | redigera wikitext]Personer i Sverige födda i Turkiet 1900–2022[5][6][7] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1900 | 15 | |||
1930 | 22 | |||
1950 | 87 | |||
1960 | 202 | |||
1970 | 3 768 | |||
1980 | 14 357 | |||
1990 | 25 528 | |||
2000 | 31 894 | |||
2001 | 32 453 | |||
2002 | 33 094 | |||
2003 | 34 083 | |||
2004 | 34 965 | |||
2005 | 35 853 | |||
2006 | 37 107 | |||
2007 | 38 158 | |||
2008 | 39 230 | |||
2009 | 40 766 | |||
2010 | 42 527 | |||
2011 | 43 909 | |||
2012 | 45 085 | |||
2013 | 45 676 | |||
2014 | 46 146 | |||
2015 | 46 373 | |||
2016 | 47 060 | |||
2017 | 48 299 | |||
2018 | 49 948 | |||
2019 | 51 689 | |||
2020 | 52 628 | |||
2021 | 54 004 | |||
2022 | 55 954 | |||
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september. |
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Turkiets ambassad i Stockholm
- Relationer mellan Sverige och Turkiet
- Turkar
- Migration till Sverige
- Wikidatalista över kända svenska medborgare födda i Turkiet
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 25 mars 2018.
- ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 20 mars 2017.
- ^ Krönika: Invandrare och brott Brottsförebyggande rådet mars 2004
- ^ ”Rotemansarkivet”. Stockholms stad. http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx. Läst 3 juni 2017.
- ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 25 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 25 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]- Laczko, Frank; Stacher, Irene; Klekowski von Koppenfels, Amanda (2002), New challenges for Migration Policy in Central and Eastern Europe, Cambridge University Press, ISBN 906704153X.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Abadan-Unat N. (2004) Disputed models of integration: Multiculturalism, Institutionalization of religion, political participation presented in “Conference integration of immigrants from Turkey in Belgium, France, Denmark and Sweden” 2004 Bosphorus University Istanbul.
- Akpınar, Aylin (2004). Integration of immigrants from Turkey in Sweden: The case of women presented in “Conference integration of immigrants from Turkey in Belgium, France, Denmark and Sweden” 2004 Bosphorus University Istanbul.
- Aksoy, A. and Robins, K. (2002) “Banal Transnationalism: The Difference that Television Makes.” ESRC Transnational Communities Programme. Oxford: WPTC-02-08.
- Appadurai, A. (1996) Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization . Minneapolis and London: University of Minnesota Press
- Bibark, Mutlu (2005) Uluslararası Türk-Etnik Yerel Medyası ve Adiyet Tasarımlarının inşaasında rolü / Trans-national Turkish Ethnic Media and its role in construction of identity design. From Yurtdışındaki Türk Medyası Sempozyumu: Bildiriler / Proceedings from conference on Turkish Media Abroad (ed.) Abdülrezzak Altun.Ankara University Faculty of Communication.
- Cohen, R. (1997) ‘Global diasporas: an introduction’. London: UCL Press.
- Georgiou, M and Silverstone, R. (2005) “Editorial Introduction: Media and ethnic minorities in Europe” Journal of Ethnic and Migration Studies Vol. 31, No. 3, May 2005, pp 433–441. Routledge. Taylor & Francis group. London
- Paine, S. (1974) Exporting workers: the Turkish case, Cambridge: Cambridge University Press
- Theolin, Sture (2000) The Swedish palace in Istanbul: A thousand years of cooperation between Turkey and Sweden, Yapı Kredi yayıncılık AS. Istanbul, Turkey.
- Westin, Charles (2003) “Young People of Migrant Origin in Sweden” in Migration and Labour in Europe. Views from Turkey and Sweden. Emrehan Zeybekoğlu and Bo Johansson (eds.), (Istanbul: MURCIR & NIWL, 2003)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|