Via media – Wikipedia

Via media är en dikt av Karin Boye ur diktsamlingen Moln från 1922. "Via media" är latin för "medelväg". Dikten börjar "Jag bad en gång om glädje utan gränser" och är en kort, pregnant dikt på sex rader, som inte så lite påminner om Runeberg.

Diktens huvudfråga är "Månn blygsamheten växer till med åren?" Den ger uttryck för brustna förhoppningar - och samtidigt insikten om att solen trots allt lyser. Ja, att den lyser är till och med skönare än både glädjen och sorgen.

Dikten kan läsas i sin helhet på Karin Boye-sällskapets webbplats.^[1]

Den blev fri för publicering på Wikipedia år 2011.

v • r Karin Boye Romaner Astarte (1931) · Merit vaknar (1933) · Kris (1934) · För lite (1936) · Kallocain (1940) Diktsamlingar Moln (1922) "En målares önskan" · "Det bästa" · "Det namnlösa" · "Du är min renaste tröst" · "Morgon" · "Via media" Gömda land (1924) "Önskan" Härdarna (1927) "Gräsets sång" · "I rörelse" För trädets skull (1935) "Ja visst gör det ont" De sju dödssynderna (1941) "Din röst…" Novellsamlingar Uppgörelser (1934) · Ur funktion (1940) · Bebådelse (1941) Sakprosa Essäer "Språket bortom logiken" (1932) Samlingar Tendens och verkan (1949) · Varia (1949) Personer Margit Abenius · Leif Björk · Eduard Boye · Margot Hanel · Anita Nathorst Filmatiseringar Kallocain (TV-serie, 1981) Övrigt Karin Boye (staty) · Karin Boye-biblioteket · Karin Boye-sällskapet · Karin Boyes litterära pris · Spektrum · Boye (krater) · Leo Kall Kategori