Världshandelsorganisationen – Wikipedia

Uppslagsordet ”WTO” leder hit. För andra betydelser, se WTO (olika betydelser).
Världshandelsorganisationen (WTO)
World Trade Organization (engelska)
Organisation mondiale du commerce (franska)
Organización Mundial del Comercio (spanska)
  WTO-medlemmar
  EU- och WTO-medlemmar
  Observatörer
  Icke medlemmar
Bildad1995
SäteCentre William Rappard, Genève
Medlemmar164[1]
Officiella språkEngelska, franska, spanska[2]
GeneraldirektörNgozi Okonjo-Iweala, mars 2021–
Budget196 miljoner Schweizisk francs (ca 209 miljoner US$) år 2011.[3]
Personal640[4]
Webbplatshttp://www.wto.int/

Världshandelsorganisationen (förkortas WTO från engelskans World Trade Organization) är en internationell organisation skapad med syfte att övervaka och liberalisera internationell handel. Organisationen är en produkt av Uruguayrundan och upprättades officiellt den 1 januari 1995,[5] genom Marrakechavtalet, och övertog och inkluderade då General Agreement on Tariffs and Trade-avtalet (GATT) från 1947.[6]

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Världshandelsorganisationen arbetar med reglering av handel mellan deltagarländerna. Detta sker genom att organisationen tillhandahåller en struktur för förhandlingar och formalisering av handelsöverenskommelser, samt processer för konfliktlösning vilka har som mål att upprätthålla medlemsländernas följsamhet till de WTO-avtal som har blivit underskrivna av representanter för medlemsregeringarna och ratificerade av deras parlament.[7][8]

De flesta av de frågor som WTO fokuserar på härrör från tidigare handelsförhandlingar, särskilt från Uruguayrundan (1986–1994). Organisationen strävar i nuläget efter att hålla fast vid de handelsförhandlingar som går under namnet Doharundan, vilka påbörjades 2001 för att öka delaktigheten från fattigare länder, vilka representerar majoriteten av världens befolkning. Förhandlingarna har dock haft problem med att få deltagarna att enas om jordbruksfrågor och framtiden för Doharundan är osäker.[9]

År 2007 representerade WTO mer än 95 procent av den totala världshandeln.[10]

Världshandelsorganisationen ska inte förväxlas med Förenta nationernas kommission för internationell handelsrätt (UNCITRAL), den senare är ett FN-organ som arbetar med att harmonisera den lagstiftning som tillämpas på privata rättssubjekt i olika stater.[11]

Medlemmar

[redigera | redigera wikitext]

Världshandelsorganisationen har 164 medlemsstater, sedan Afghanistan blev WTO:s 164:e medlemsstat den 29 juli 2016.[1]

Alla EU-länder är medlemmar, men låter Europeiska kommissionen föra sin talan i WTO eftersom EU:s medlemsländer har en gemensam handelspolitik.

Varken medlemmar eller observatörer

[redigera | redigera wikitext]

Följande är medlemmar i FN men är varken medlem eller observatörer i WTO.

Avtal

[redigera | redigera wikitext]

Organisationen har tre huvudavtal:

  • GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) som reglerar varuhandel mellan länder,
  • GATS (General Agreement on Trade in Services) som reglerar handel med tjänster över landgränser,
  • TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) som innehåller regler om bland annat upphovsrättsskydd och patent.

Utöver dessa avtal finns ett 50-tal avtal inom olika områden. Ett viktigt avtal är jordbruksavtalet AoA (Agreement on Agriculture) som behandlar tullar, subventioner och medlemsstaternas interna stöd till jordbrukssektorn. Avtalen är multilaterala och WTO:s medlemsstater förbinder sig i samband med inträde i organisationen att respektera reglerna i dessa avtal. Ett tvistlösningssystem finns etablerat för de fall där parterna inte är överens om hur avtalen ska tolkas.

År 2001 påbörjades förhandlingar om förändringar och förbättringar i Världshandelsorganisationens handelsavtal men bröt senare samman.[12] Förhandlingarna går under beteckningen ”Doha Development Agenda” (Doharundan). Tidigare förhandlingsomgångar kallas Kennedyrundan (1964–1967), Tokyorundan (1973–1979) och Uruguayrundan (1986–1994); dessa ledde till skapande av avtalen och liberaliseringar i världshandeln – särskilt i form av tullsänkningar medlemmarna emellan. Kennedyrundan handlade endast om varuhandel inom ramen för GATT. I Tokyo- respektive Uruguayrundan behandlades även tjänster och intellektuella rättigheter.

GATT- och WTO-avtalsrundor[13]
Namn Start Längd Länder Ämnen Uppnått
SchweizGenève April 1947 7 månader 23 Tullavgift Undertecknande av GATT, 45.000 tullkoncessioner påverkar $10 miljarder handel
FrankrikeAnnecy April 1949 5 månader 13 Tullavgift Länder utbytte cirka 5000 tullkoncessioner
StorbritannienTorquay September 1950 8 månader 38 Tullavgift Länder utbytte cirka 8700 tullkoncessioner, skära ner 1948 tullnivåerna med 25%
SchweizGenève II Januari 1956 5 månader 26 Tullavgift, Japans medlemskap $ 2,5 miljarder tullsänkningar
SchweizDillon September 1960 11 månader 26 Tullavgift Tullmedgivanden värda $4,9 miljarder av världshandeln
SchweizKennedy Maj 1964 37 månader 62 Tullavgift, Antidumpning Tullmedgivanden värda $40 miljarder av världshandeln
JapanTokyo September 1973 74 månader 102 Tullavgift, tull hantering, ramverks avtal Tullmedgivanden värda mer än $300 miljarder av världshandeln
UruguayUruguay September 1986 87 månader 123 Tullavgift, tull hantering, regler, tjänster, immaterialrätt, tvistlösning, textilier, jordbruk, skapandet av WTO. Denna runda ledde till skapandet av WTO, och utökade utbudet av handelsförhandlingar, vilket leder till stora minskningar av tullavgifter (ca 40%) och jordbruksstödet, ett avtal som tillåter full tillgång till 'textilier' och kläder från utvecklings länder, och en förlängning av immateriella rättigheter.
QatarDoha November 2001 ? 159 Tullavgift, tull hantering, jordbruk, arbetsvillkor, miljö, konkurrens, investeringar, transparens, patent. Denna runda har ännu inte avslutats. Bali Package undertecknades den 7 dec 2013.

Generaldirektör WTO

[redigera | redigera wikitext]

Processen för att bli tillsatt som WTO:s generaldirektör publicerades januari 2003.[14] Utöver generaldirektören så finns det fyra vice direktörer. Sedan 1 oktober 2013 är Roberto Azevedo och Yi Xiaozhun i Kina, Karl-Ernst Brauner i Tyskland, Yonov Frederick Agah i Nigeria och David Shark i USA är de fyra biträdande generaldirektörerna.[15]

Lista på Generaldirektör WTO

[redigera | redigera wikitext]

Källa:[16]

(Generaldirektörer för den tidigare organisationen GATT):

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”UNDERSTANDING THE WTO: THE ORGANIZATION Members and Observers”. Arkiverad från originalet den 10 september 2011. https://web.archive.org/web/20110910105304/http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm. Läst 13 oktober 2014. 
  2. ^ Languages, Documentation and Information Management Division Arkiverad 24 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. at WTO official site
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. WTO official site. Arkiverad från originalet den 9 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190509111948/https://www.wto.org/english/thewto_e/secre_e/budget_e.htm. Läst 25 augusti 2008. 
  4. ^ ”Understanding the WTO: What We Stand For_ Fact File”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170301011954/https://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/what_stand_for_e.htm. Läst 4 maj 2014. 
  5. ^ Utrikesdepartementet (2007).Avtalen i WTO Arkiverad 8 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2009-04-28.
  6. ^ World Trade Organization. Uruguay Round Agreement: Marrakesh Agreement Establishing the World Trade Organization Arkiverad 25 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2009-04-28.
  7. ^ Understanding the WTO - what is the World Trade Organization? Arkiverad 30 april 2009 hämtat från the Wayback Machine., World Trade Organization
  8. ^ ”World Trade Organization”. Encyclopaedia Britannica. 
  9. ^ European Commission The Doha Round Arkiverad 4 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Fergusson, Ian F. (9 maj 2007). ”The World Trade Organization: Background and Issues” (PDF). Congressional Research Service. sid. 2. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131022210528/http://www.nationalaglawcenter.org/wp-content/uploads/assets/crs/98-928.pdf. Läst 7 december 2013. 
  11. ^ ”Frequently Asked Questions - Mandate and History: Is UNCITRAL part of the World Trade Organization (WTO)?”. uncitral.un.org. Förenta nationerna. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821145329/https://uncitral.un.org/en/about/faq/mandate_composition/history#wto. Läst 6 februari 2022. 
  12. ^ ”UNDERSTANDING THE WTO: THE DOHA AGENDA”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130328094243/http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/doha1_e.htm. Läst 13 oktober 2014. 
  13. ^ a)The GATT years: from Havana to Marrakesh Arkiverad 9 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine., World Trade Organization
    b)Timeline: World Trade Organization – A chronology of key events Arkiverad 30 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine., BBC News
    c)Brakman-Garretsen-Marrewijk-Witteloostuijn, Nations and Firms in the Global Economy, Chapter 10: Trade and Capital Restriction Arkiverad 4 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ ”WT/L/509”. WTO. Arkiverad från originalet den 13 september 2019. https://web.archive.org/web/20190913034216/https://docs.wto.org/dol2fe/Pages/SS/DirectDoc.aspx?filename=%3F%3A%2Fdfdocuments%2Ft%2Fwt%2Fl%2F509.doc&. Läst 18 februari 2013. 
  15. ^ ”Director-General Elect Azevêdo announces his four Deputy Directors-General”. 17 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 1 september 2013. https://web.archive.org/web/20130901232814/http://www.wto.org/english/news_e/news13_e/dgsel_17aug13_e.htm. Läst 2 september 2013. 
  16. ^ ”Previous GATT and WTO Directors-General”. WTO. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121030132441/http://www.wto.org/english/thewto_e/dg_e/exdgs_e.htm. Läst 21 maj 2011. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världshandelsorganisationen&oldid=55442936”