Zaira (opera) – Wikipedia

Zaira är en italiensk opera i två akter med musik av Vincenzo Bellini och libretto av Felice Romani efter Voltaires tragedi Zaïre (1732).

Den unge Bellini gjorde stort intryck på samtidens operahus och det var anmärkningsvärt att han med komponerandet av Zaira fick äran att för andra gången inviga en ny teater i Italien. Operan hade premiär den 16 maj 1829 på Nuovo Teatro Ducale i Parma. Men operan fick ett svalt mottagande och det var Bellinis första stora motgång på en hittills strålande karriär. Publiken i Parma var odelat förtjust i Rossinis operor och hade föga till övers för en uppkomling som därtill hade taktlösheten att i librettot påskina att operan var komponerad i en hast. Zaira uppfördes endast åtta gånger i Parm. Förutom en föreställning i Florens 1836 låg operan ospelad ända fram till 1975. Bellini återanvände så gott som all musik i senare operor, mestadels i I Capuleti e i Montecchi.

• Zaira, Orosmanes favorit (sopran)
• Orosmane, Sultan av Jerusalem (bas)
• Nerestano, Zairas broder (mezzosopran)
• Corasmino, vesir (tenor)
• Lusignano, Zairas och Nerestanos fader (bas)
• Castiglione (tenor)
• Fatima (sopran)
• Meledor (bas)

Zaira är slav sedan barnsben och i fångenskap hos den turkiske sultanen Orosmane. Hon fostras till muslim och är förälskad i sin herre. Hennes fader och broder befinner sig också i sultanens fångenskap och övertalar Zaira att återvända till kristendomen. Operan slutar med Zairas och Orosmanes död.

• The New Penguin Opera Guide. London: Penguin Books. 1997. ISBN 0-140-51475-9 
• Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6