1897 – Wikipedia

1897 – MDCCCXCVII 127 år sedan
År 1894 | 1895 | 1896 1897 1898 | 1899 | 1900
Årtionde 1870-talet  | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1897 MDCCCXCVII
Ab urbe condita	2649
Armeniska kalendern	1346 ԹՎ ՌՅԽԶ
Assyriska kalendern	6647
Bahaikalendern	53–54
Bengaliska kalendern	1304
Berberkalendern	2847
Brittiskt regeringsår	60 Vict. 1 – 61 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2441
Burmesiska kalendern	1259
Bysantinska kalendern	7405–7406
Koptiska kalendern	1613–1614
Erianska kalendern	3063
Etiopiska kalendern	1889–1890
Judiska kalendern	5657–5658
Vikram Samvat	1953–1954
Sakakalendern	1819–1820
Kaliyuga	4998–4999
Holocen kalender	11897
Nri-Igbo	897–898
Persiska kalendern	1275–1276
Muslimska kalendern	1314–1315
Nengō (Japan)	Meiji 30 (明治30年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4230
Minguokalendern	15 före ROC 民前15年
Thailändsk kalender	2440
Unixtid

1897 (MDCCCXCVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

• 21 januari – Märtha Leth blir Sveriges första kvinnliga farmaceut genom att avlägga farmacie studiosusexamen vid Farmaceutiska institutet.

• 10 februari – Religionsfrihet proklameras i franska besittningen Madagaskar.
• 28 februari – Madagaskar blir en fransk koloni.^[1]

• 4 mars
  • Ohio-republikanen William McKinley efterträder New York-demokraten Grover Cleveland som USA:s president.
  • Finansmannen Garret Hobart efterträder Adlai Stevenson som USA:s vicepresident.
• 7 mars – Hammarby Roddförening (som bildades 1889) ändrar sitt namn till Hammarby IF med anledning av att de sedan en tid sysslat med fler sporter än just rodd.
• 11 mars – Albert Engström börjar utge skämttidningen Strix.
• 13 mars – San Diego State University skapas i USA.

• 18 april – Svenska Transportarbetareförbundet grundas på David Bagares gata i Stockholm.^[2]

• 1 maj
  • Postbefordran med ångbåt mellan Sassnitz, Tyskland och Trelleborg, Sverige börjar.^[3]
  • Sveriges riksdag inrättar Tandläkarinstitutet.^[4]
• 1 maj–31 oktober – Tennessee Centennial and International Exposition hålls i Nashville, Tennessee, USA.

• 13 maj – Guglielmo Marconi skickar det första trådlösa kommunikationsmeddelandet över öppet hav då "Are you ready" skickas över Bristolkanalen från Lavernock Point i Sydwales till Flat Holm-ön, ett avstånd på 6,3 kilometer (3.7) engelska mil.^[5]
• 15 maj – Allmänna konst- och industriutställningen öppnar på Djurgården i Stockholm. Den skall uppvisa det moderna Sveriges förmåga och får totalt 1,2 miljoner besökare. Under utställningen säljs för första gången varm korv i Sverige och Djurgårdsbron invigs. Dessutom visas film i en liten "Kinematograf Lumière" med 60 platser. Röntgenstrålar föärevisas för en svensk publik.

• 18 maj – Bram Stoker publicerar skräckromanen Dracula.
• 19 maj – Oscar Wilde släpps ur fängelset.
• 20 maj – Kolingen dyker upp i Strix för första gången.
• 29 maj - IFK Norrköping bildas som den 17:e Kamratföreningen.

• 22 juni – Drottning Viktoria av Storbritannien firar diamantjubileum.
• 26 juni – Den brittiska ingenjören Charles Parsons demonstrerar hastigheten med sin ångturbin-drivna båt Turbinia.^[6]

• 3 juli – Bergens spårvägar invigs.^[7]
• 11 juli – Andrée-expeditionen mot Nordpolen startar från Danskön 13:46.

• 14 juli – Andrée-expeditionens ballong Örnen landar på isen, några mil norr om Spetsbergen.
• 21 juli – Skansens bergbana invigs.^[8]

• 2 augusti – Ett rykte om att Andrées ballongexpedition har setts på östra Grönland kommer till Göteborg och får hela staden i gungning.
• 29–31 augusti – Initierad av Theodor Herzl hålls i Basel den första sionistiska kongressen; World Zionist Organization grundas.

• 20 september – Ett fredsavtal sluts mellan Grekland och Osmanska riket efter Grekisk-turkiska kriget.
• 21 september – Skandinaviska kvinnokonferensen hålls i Stockholm 21–23 september 1897.

• 5 oktober – Andrée-expeditionen kommer till Vitön, där medlemmarna dör.
• 18 oktober – Dicksonska biblioteket i Göteborg, Sverige blir det första svenska folkbiblioteket i egen byggnad.^[9]
• 26 oktober – Sedan Stockholmsutställningen avslutats flyttas dess kinematograf till Kungsträdgårdsgatan, i en lokal, som kan anses som Sveriges första fasta biograf. Den är i drift till året därpå.

• 1 november – Fotbollsklubben SC Juventus bildas av studenter i Turin, Italien.

• 4 december – Fördraget i Konstantinopel avslutar grekisk-turkiska kriget.
• 31 december – Vid Skansens nyårsfirande läses Nyårsklockan för första gången av den, som skall komma att bli mest förknippad med denna tradition, skådespelaren Anders de Wahl.

• Första kammaren i Sveriges riksdag antar med siffrorna 125-14 förslaget att bygga en fästning i Boden. Andra kammaren avslår det med siffrorna 87-135.
• Sveriges riksbank blir Sveriges centralbank och erhåller monopol på sedelutgivning.
• Sven Hedin återvänder från sin första centralasiatiska expedition.
• Carl Edvard Johansson ("Mått-Johansson") påbörjar utarbetandet av en måttsats som kommer att öka precisionen inom verkstadsindustrin.
• Den första filminspelningen i Sverige äger rum.
• Elsa Beskow debuterar med sin illustrerade barnbok Sagan om den lilla, lilla gumman.^[10]
• I Sverige antar SAP sitt första partiprogram, med de tyska socialdemokraternas program som förebild.^[11]
• Den brittiska kampen för kvinnlig rösträtt samordnas under National Union of Women's Suffrage Societies.

• 3 januari – Marion Davies, amerikansk skådespelerska.
• 6 januari – Ferenc Szálasi, ungersk politiker, pilkorsrörelsens ledare, Ungerns premiärminister 1944–1945.
• 9 januari – Dwight H. Green, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1941–1949.
• 11 januari – Ivar Hallbäck, svensk operasångare (andre tenor) och skådespelare.
• 14 januari – Hasso von Manteuffel, tysk militär (general 1944) och politiker.
• 17 januari – Nils Asther, svensk skådespelare.
• 22 januari – Arthur Greiser, tysk nazistisk politiker.

• 1 februari
  • Gösta Stevens, svensk journalist, manusförfattare, regissör, sångtextförfattare och översättare.
  • Lillian Rogers Parks, tjänsteflicka och sömmerska i Vita huset.
• 4 februari – Ludwig Erhard, tysk politiker, finansminister 1949–1963, förbundskansler 1963–1966.
• 6 februari – Millard F. Caldwell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1945–1949.
• 7 februari – Henry Richter, svensk journalist och manusförfattare.
• 10 februari – Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
• 12 februari – Birger Schyberg, svensk officer i flygvapnet.
• 26 februari – Inez Magnusson, svensk bedragare.

• 6 mars – Joseph Berchtold, tysk SS–officer, Reichsführer-SS 1926–1927.
• 13 mars – Richard Hildebrandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 25 mars – John Laurie, brittisk skådespelare.

• 12 april – Ruth Berglund, svensk operasångerska.
• 17 april – Thornton Wilder, amerikansk författare och manusförfattare.
• 23 april
  • Lucius Clay, amerikansk flygvapengeneral.
  • Lester B. Pearson, kanadensisk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1957, ledare för Kanadas liberala parti 1958–1968, premiärminister 1963–1968.
• 28 mars – Erik Nygren, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern).
• 10 april – Eric Knight, brittisk författare.
• 27 april – Gösta Bodin, svensk skådespelare och sångare.

• 5 maj – Kenneth Burke, amerikansk litteraturteoretiker och filosof.
• 10 maj – Einar Gerhardsen, norsk statsminister 1945–1951, 1955–1963 och 1963–1965.
• 14 maj
  • Sidney Bechet, amerikansk jazzmusiker.
  • Kurt Haijby, svensk restaurangägare.
• 19 maj – Wiwen Nilsson, svensk silversmed, hovjuvelerare.
• 27 maj – Eric Gustafsson, svensk skådespelare och sångare.

• 10 juni – Storfurstinnan Tatiana, dotter till Nikolaj II – Rysslands siste tsar.
• 13 juni – Paavo Nurmi, finländsk medel- och långdistanslöpare med 25 världsrekord och 9 olympiska guldmedaljer.
• 14 juni – Jan Fridegård, svensk författare.

• 3 juli – Jesse Douglas, amerikansk matematiker.
• 5 juli – Mogens Wöldike, dansk dirigent och organist.
• 6 juli – Carl von Haartman, finländsk militär, diplomat och affärsman.
• 12 juli – Josef Högstedt, svensk författare och poet, känd under pseudonymen Pälle Näver.
• 16 juli – Hjalmar Karlgren, svensk jurist, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, justitieråd.
• 18 juli – Jerker Svensson, svensk förbundsordförande och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
• 21 juli – John Marshall Butler, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1963.
• 24 juli – Amelia Earhart, amerikansk pilot.
• 26 juli – Gunnar Lihr, finländsk flygkapten.
• 31 juli
  • Margit Andelius, svensk skådespelare.
  • Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.

• 2 augusti – Karl Koch, tysk SS–officer.
• 11 augusti – Enid Blyton, brittisk författare av barn- och ungdomsböcker.
• 12 augusti – Ester Roeck-Hansen, svensk skådespelare.

• 10 september – Otto Strasser, tysk nazistisk politiker.
• 12 september – Irene Joliot-Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
• 15 september – Kurt Daluege, tysk nazistisk politiker och polischef.
• 16 september – Georges Bataille, fransk författare och filosof.
• 23 september
  • Paul Delvaux, belgisk målare.
  • Walter Pidgeon, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 25 september
  • Anna-Lisa Baude, svensk skådespelerska.
  • William Faulkner, amerikansk författare.
  • Konrad Nordahl, norsk fackföreningsledare och politiker.
• 26 september
  • Paulus VI, född Giovanni Battista Enrico Antonio Maria Montini, påve 1963–1978.
  • James Leonard Brierley Smith, sydafrikansk professor i iktyologi.
• 29 september – Anton Sjö, svensk kassör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
• 30 september – Johan Falkberget, norsk författare.

• 3 oktober
  • Louis Aragon, fransk författare (dadaist).
  • Tyra Fischer, svensk skådespelare.
• 13 oktober – Kolbjörn Knudsen, svensk skådespelare.
• 19 oktober – Vlado Chernozemski, bulgarisk revolutionär, attentatsman.
• 20 oktober – Eric Magnusson, svensk skådespelare.
• 28 oktober – Edith Head, amerikansk modeskapare och kostymör.
• 29 oktober – Joseph Goebbels, tysk propagandaminister 1933–1945.

• 2 november
  • Arthur Fischer, svensk skådespelare, författare, skulptör, akvarellist och tecknare.
  • Richard Russell, amerikansk politiker, senator 1933–1971.
• 9 november – Hilmer Peters, svensk skådespelare och inspicient.
• 12 november – Milward L. Simpson, amerikansk republikansk politiker, senator 1962–1967.
• 17 november – Eddie Baker, amerikansk skådespelare.
• 18 november – Patrick M.S. Blackett, brittisk fysiker, nobelpristagare i fysik 1948.
• 23 november
  • Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Albert Hjärre, svensk anatom.
• 24 november – Lucky Luciano, siciliansk-amerikansk maffiaboss.
• 28 november – David Gomér, svensk hemmansägare och centerpartistisk politiker.

• 7 december – Lazare Ponticelli, fransk krigsveteran från första världskriget.
• 14 december – Margaret Chase Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1949–1973.
• 17 december – Alice Lyttkens, svensk författare.
• 18 december – Fletcher Henderson, amerikansk pianist, orkesterledare, arrangör och kompositör.
• 22 december – Max Hansen, dansk skådespelare, sångare, kompositör och manusförfattare.
• 28 december – Ivan Konev, rysk-sovjetisk militär, marskalk från 1944.

• 9 januari – Herman Sätherberg, 84, svensk lyriker och läkare.
• 16 januari – Anders Sundström, 64, svensk hemmansägare och riksdagsman.
• 30 januari – Robert Themptander, 52, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1884–1888.

• 11 februari – Jeanne Merkus, 57, nederländsk diakonissa.
• 19 februari – Karl Weierstrass, 81, tysk matematiker.

• 15 mars – James Joseph Sylvester, 82, brittisk matematiker.
• 30 mars – Angus Cameron, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1881-1885.
• 31 mars – Erik af Edholm, 79, svensk militär, hovmarskalk och chef för Kungliga Dramatiska Teatern 1866–1881.

• 3 april – Johannes Brahms, 63, tysk tonsättare.
• 10 april – Daniel W. Voorhees, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1877–1897.

• 12 maj – Minna Canth, 53, finländsk författare.
• 20 maj – Joseph H. Earle, 50, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1897.

• 20 juni – Japetus Steenstrup, 84, dansk biolog.
• 21 juni – Edward Miller Gard Eddy, 45, järnvägsman och chefsjärnvägskommissarie i New South Wales 1888–1897.

• 8 juli – Isham G. Harris, 79, amerikansk demokratisk politiker.

• 8 augusti – Antonio Cánovas del Castillo, 69, spansk politiker.

• 17 september – Anna Schepeler-Lette, 67, tysk socialreformator.
• 30 september – Thérèse av Jesusbarnet, 24, fransk karmelitnunna, mystiker, helgon och kyrkolärare.

• 11 oktober – Léon Boëllmann, 35, fransk kompositör.
• 13 oktober – Thomas J. Robertson, 74, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1877.
• 17 oktober – Algernon Paddock, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893.
• 24 oktober – Alfred James Caldicott, 54, brittisk musikpedagog och tonsättare.
• 25 oktober – Calvin T. Hulburd, 88, amerikansk politiker.
• 31 oktober – Wilhelm Flensburg, 78, svensk biskop.

• 1 november – John Chard, 49, brittisk överste.
• 8 november – Nathan F. Dixon III, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1895.
• 29 november
  • Charles Emil Hagdahl, 88 svensk läkare och kokboksförfattare.
  • Albrecht Schrauf, 59, österrikisk mineralog.

• 4 december – Martin Huss, 48, svensk godsägare och riksdagsman.
• 16 december – Alphonse Daudet, 57, fransk författare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1897.
  Bilder & media