French
DeutschAdolf Niska – Wikipedia
| Adolf Niska | |
 Adolf Niska på vykort 1915 | |
| Född | Adolf Bernhard Niska 17 februari 1884 Viborg, Finland |
|---|---|
| Död | 2 augusti 1960 (76 år) Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1905–1954 |
| Maka | Elli Niska (g. 1910–1960, hans död) |
| Barn | Rita (1910–1992) Zenta (1915–2002) |
| IMDb SFDb | |
.JPG)
Adolf Bernhard Niska, född den 17 februari 1884 i Viborg i Finland, död den 2 augusti 1960 i Stockholm,[1] var en sverigefinlandssvensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Niska var bror till ”smugglarkungen” Algot Niska, skådespelaren Bror Niska och operasångerskan Ester Niska.[2]
Efter studentexamen 1904 studerade Niska för olika lärare i Sankt Petersburg, Helsingfors, Berlin och Milano. Han debuterade som Greve Hans i operetten Solstrålen på Arkadiateatern i Helsingfors där han var engagerad 1905–1906. Nytt engagemang blev det vid Svenska Teatern 1909–1915, fast med avbrott för studier i Berlin och Milano och gästspel på Åbo Svenska Teater.
Under den perioden gjorde han även några operaroller, bland annat Goro i Madame Butterfly, Wotan i Siegfried och Figaro i Figaros bröllop.[3] Niska flyttade hösten 1915 till Sverige, då han fått engagemang på Oscarsteatern, där han tillhörde den fasta ensemblen till 1926. Han Oscarsdebuterade som Furst Konstantin i Madame Szibill och kom sedan att där uppträda i alla de stora operettrollerna av vilka kan nämnas Georg Kesser i Kessers generalkupp av Fred Winter, Schubert i Jungfruburen, markisen i Cornevilles klockor, Achmed Bey i Stambuls ros och Iwo i Katja.
Han var också med i Ernst Rolfs Lyckolandsrevy 1924 och flyttade 1928 till Vasateatern där han spelade operett till 1931. Han hade kortare engagemang på Konserthusteatern och Cirkusteatern och ledare för flera folkparksturnéer. Med tiden övergick han från att spela charmör till komiska karaktärsroller. Med Oscarsteaterns ägare Albert Ranft hade Niska ett specialkontrakt som tillät honom att arbeta med film långt innan de andra Ranft-artisterna tilläts göra detta. Han filmdebuterade 1917 och kom att medverka i tio filmer, däribland som General Kulneff i Fänrik Ståls sägner.
Sin första grammofoninspelning gjorde Niska 1915 i en duett med Naima Wifstrand, hämtad ur hans debutoperett Madame Szibill på Oscarsteatern. Han kom att spela in 37 skivsidor.
Från 1910 var han gift med skådespelaren Elin ”Elli” Niska, född Grahn, med vilken han fick döttrarna Rita, gift Stomberg och Zenta Maria, gift Landberg[4].
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (urval)
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1915 | Storfurst Konstantin | Madame Szibill Victor Jacobi | Oskar Textorius | Oscarsteatern[5] |
| Lyckoflickan Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot | Axel Ringvall | Oscarsteatern[6] | ||
| 1917 | Schubert | Jungfruburen Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté | Oscarsteatern[7] | |
| Frans av Lothringen | Kejsarinnan Maria Théresia Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald | Oskar Textorius | Oscarsteatern[8] | |
| 1921 | Översten | Damen i hermelin Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch | Carl Barcklind | Oscarsteatern[9] |
| Iwan Janicki, student | Tiggarstudenten Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell | Elvin Ottoson | Oscarsteatern[10] | |
| 1922 | Stadskommendanten | Lucullus Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch | Carl Barcklind | Oscarsteatern[11][3] |
| 1923 | Schubert | Jungfruburen Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté | Nils Johannisson | Oscarsteatern[12] |
| Iwo | Katja Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher | Nils Johannisson | Oscarsteatern[13] | |
| Madame Pompadour Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall | Nils Johannisson | Oscarsteatern[14] | ||
| Prins Radjami | Bajadären Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald | Trondheims teater[15] | ||
| 1924 | Rajhan Anders Eje och Fred Winter | Nils Johannisson | Oscarsteatern[16] | |
| Löjtnant Michailovitj | Kvinnan i purpur Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher | Nils Johannisson | Oscarsteatern[17] | |
| 1925 | Greve Tassilo Endrödy-Wittemburg | Grevinnan Mariza Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán | Nils Johannisson | Oscarsteatern[18] |
| Häxan | Julstjärnan Sverre Brandt och Johan Halvorsen | Nils Johannisson | Oscarsteatern[19] | |
| 1928 | Greve Alexander Hatzy | Grevinnan Eva Albert Szirmai och Frans Martos | Oskar Textorius | Vasateatern[20] |
| Prins Paul | Sista valsen Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald | Oskar Textorius | Vasateatern[21] | |
| 1929 | Iwo | Katja Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher | Oskar Textorius | Vasateatern[22] |
| Balduin | Nattkavaljeren Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher | Oskar Textorius | Vasateatern[23] | |
| Dominique | Jag bedrar dig blott av kärlek Ralph Rudin och Robert Blum | Gustaf Bergman | Vasateatern[24][25] | |
| Sergeant Malone | Rose Marie Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein | Gustaf Bergman | Vasateatern[26] | |
| 1930 | General Juschkiewitsch | Hotell Stadt Lemberg Jean Gilbert och Ernst Neubach | Adolf Niska | Vasateatern[27][28][29] |
| Kanslern | Kejsarinnan Maria Theresia Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald | Oskar Textorius | Vasateatern[30] | |
| Orloff Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka | Naima Wifstrand | Vasateatern[31] | ||
| Medverkande | Stockholm blir Stockholm, revy Svasse Bergqvist | Franz Engelke Adolf Niska | Vasateatern[32] | |
| 1933 | Porthos | De tre musketörerna Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky | Nils Johannisson | Oscarsteatern[33][34] |
| Li Pong Tao | Leendets land Franz Lehár | Gösta Ekman | Oscarsteatern | |
| 1937 | Prins Paul | Sista valsen Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald | Oskar Textorius | Stora Teatern[21] |
| 1942 | Mazurka Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald | Karl Kinch | Skansens friluftsteater |
Regi (urval)
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Teater |
|---|---|---|
| 1930 | Hotell Stadt Lemberg Jean Gilbert och Ernst Neubach | Vasateatern[27][28][29] |
| Stockholm blir Stockholm, revy Svasse Bergqvist | Vasateatern[32] |
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1917 – Fru Bonnets felsteg
- 1917 – Envar sin egen lyckas smed
- 1923 – Hälsingar
- 1926 – Fänrik Ståls sägner-del I
- 1928 – Stormens barn
- 1936 – 33.333
- 1938 – Du gamla du fria
- 1939 – Efterlyst
- 1940 – Beredskapspojkar
- 1940 – Blyge Anton
Regi
[redigera | redigera wikitext]Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Niska, Adolf (1931). Mitt livs mazurka med Thalia: äventyr i olika länder. Stockholm: Bonnier. Libris 1349762
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Niska, Adolf Bernhard (18840217-053) DB, PA/DOR 52-60?
- ^ ”Geni.com”. https://www.geni.com/people/Ester-Niska/6000000007344415370. Läst 5 juli 2016.
- ^ [a b] Haslum, Bengt: Adolf B Niska i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ ”Dödsruna”. Svenska Dagbladet: s. 12. 15 september 1960. https://www.svd.se/arkiv/1960-09-15/12. Läst 5 februari 2017.
- ^ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 6 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-06/331/11. Läst 20 juli 2015.
- ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 68. Libris 784760
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-12/308/9. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015.
- ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015.
- ^ Rosengren (1948), sid 80
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015.
- ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
- ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017.
- ^ Musik- och teaterbloggen
- ^ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015.
- ^ [a b] Rosengren (1948), sid 133
- ^ ”Scen och Film: Vasa i morgon kväll”. Dagens Nyheter: s. 11. 11 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-11/10/11. Läst 1 januari 2015.
- ^ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Jag bedrar dig blott av kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14420&pos=338. Läst 11 juli 2015.
- ^ Erik Nyblom (31 augusti 1929). ”Premiären på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-31/236/8. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015.
- ^ [a b] Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 152
- ^ [a b] ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015.
- ^ [a b] Rosengren (1948), sid 151
- ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015.
- ^ [a b] Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1930-09-07&toPublicationDate=1930-09-07. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016.
- ^ Rosengren (1948), sid 186
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 206. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9
- Nyblom, Teddy (1956). Operetten på Oscars: från Albert Ranft till Anders Sandrew. Stockholm: Fridman. sid. 34-37. Libris 1834006
- Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än...: ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 161-162. Libris 1404046
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Adolf Niska.- Adolf Niska på Internet Movie Database (engelska)
- Adolf Niska på Svensk Filmdatabas
- Haslum, Bengt: Adolf B Niska i Svenskt biografiskt lexikon
- ”Niska, Adolf”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4709-1416928957315
