Bosnisk grammatik – Wikipedia

Huvudartikel: Bosniska

Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.

Bosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet och även kyrilliska. Det kyrilliska alfabetet som används är samma som serbiskans. Se även kroatiska alfabetet.

Tecken	Uttal	Anteckning
Ć ć / Ћ ћ	tj	som i eng. tune
Č č / Ч ч	tsh	utt. hårdare än Ć; som i eng. church
DŽ dž / Џ џ	dzh	utt. hårdare än Đ; som i eng. ginger
Đ đ / Ђ ђ	dj	som i eng. German
LJ lj / Љ љ	lj	ett ljud
NJ nj / Њ њ	nj	ett ljud
Š š / Ш ш	sh	kort sh-ljud, utt. som i eng. shy
Ž ž / Ж ж	zh	långt zh-ljud

Bosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.

• Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a".
• Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant.
• Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".

Exempel:

• Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror
• Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär
• Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld

Notera: Det finns undantag.

Exempel på maskulina ord som slutar på ett "i".

Singular	Plural	Betydelse	Anteckningar
Grad	Gradovi (-ovi)	stad-städer	Ord med endast en stavelse får tillägget "ovi"
Kompjuter	Kompjuteri (-i)	dator-datorer
Dječak	Dječaci (-ci)	pojke-pojkar	K:et blir till ett c

Många feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant.

Singular	Plural	Betydelse	Anteckningar
Mačka	Mačke (-e)	katt-katter	A:et blir till ett "e".
Djevojka	Djevojke (-e)	flicka-flickor
Tačka	Tačke (-e)	prick-prickar

Singular	Plural	Betydelse	Anteckningar
Ogledalo	Ogledala (-a)	spegel-speglar	O:et blir till ett "a".
Mjesto	Mjesta (-a)	plats-platser
Jaje	Jaja (-a)	ägg-ägg	E:et blir till ett "a"

Det finns 7 kasus i bosniska.

Kasus	Användning	Anteckning
Nominativ	Subjekt
Genitiv	Ägande
Dativ	Indirekt objekt
Ackusativ	Direkt objekt	Kan också vara ett prepositionsobjekt.
Instrumentalis	Hjälpmedel
Lokativ	Befintlighet
Vokativ	Tilltal

• Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")?
• Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna")
• Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad?
• Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad?
• Vokativ (hej!) hej!
• Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad?
• Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?

• Som ett subjekt i en mening.
  • Exempel:
    • Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.}
    • Ian ima dva brata. (Ian har två bröder.)

• En komplemang efter 'biti'
  • Exempel:
    • Ian je Englez. {Ian är engelsman}
    • Ian je prijatan. (Ian är trevlig)

Genitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.

• iz (av , från) och blizu (nära).
  • Exempel:
    • Har ni ost? {Imate li sira?}
    • Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade}
    • Hon tog med teet till köket {Ona je donijela čaj do kuhinje}

Dativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".

• Exempel:
  • Jag talar till honom {Govorim čovjeku}
  • Jag hjälper henne {Pomazem njoj}
  • Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}

Ackusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.

• Exempel:
  • En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.

• Ackusativ används tillsammans med prepositioner som:
  • kroz (genom)
  • u (inuti (i samband med rörelse, som Eng. into))
  • za (för)
  • na ([utan]på):

• Exempel:
  • Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor}
  • Jag ska till London {Idem u London}
  • Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru}
  • Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)

Instrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}

• Exempel:
  • Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition)
  • Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)

Lokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.

• Exempel:
  • Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu.
  • Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi.
  • Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drži knjigu u ruci.
  • Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.

Vokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.

• Exempel:
  • Kära Ivan! {dragi Ivane!}
  • Herr Smith! {gospodine Smith!}
  • Kära mamma! {draga mamo!}
  • Hej tjejen! {hej djevojko!}

Kasus	Substantiv	Plural	Betydelse
Nominativ	grad	gradovi	stad
Genitiv	grada	gradova	av (en) stad
Dativ	gradu	gradovima	till/åt/för (en) stad
Ackusativ	grad	gradove	stad
Instrumentalis	gradom	gradovi	med (en) stad
Lokativ	gradu	gradovima	i (en) stad
Vokativ	grade!	gradovi	stad!

Femininer som slutar på -a.

Kasus	Substantiv	Plural	Betydelse
Nominativ	djevojka	djevojke	flicka
Genitiv	djevojke	djevojka	av (en) flicka
Dativ	djevojci	djevojkama	till/åt/för (en) flicka
Ackusativ	djevojku	djevojke	flicka
Instrumentalis	djevojkom	djevojkama	med (en) flicka
Lokativ	djevojci	djevojkama	i (en) flicka
Vokativ	djevojko!	djevojke	flicka!

Femininer som slutar på konsonant i nominativ.

Kasus	Substantiv	Plural	Betydelse
Nominativ	ljubav	ljubavi	kärlek
Genitiv	ljubavi	ljubavi	av (en) kärlek
Dativ	ljubavi	ljubavima	till/åt/för (en) kärlek
Ackusativ	ljubav	ljubavi	kärlek
Instrumentalis	ljubavi (eller -ju)	ljubavima	med (en) kärlek
Lokativ	ljubavi	ljubavima	i (en) kärlek
Vokativ	ljubavi!	ljubavi	kärlek!

Kasus	Substantiv	Plural	Betydelse
Nominativ	ogledalo	ogledala	spegel
Genitiv	ogledala	ogledala	av (en) spegel
Dativ	ogledalu	ogledalima	till/åt/för (en) spegel
Ackusativ	ogledalo	ogledala	spegel
Instrumentalis	ogledalom	ogledalima	med (en) spegel
Lokativ	ogledalu	ogledalima	i (en) spegel
Vokativ	ogledalo!	ogledala	spegel!

Bestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.

	Singular			Plural
	Maskulinum	Neutrum	Femininum	Maskulinum	Neutrum	Femininum
Nom.	taj	to	ta	ti	ta	te
Gen.	toga	toga	te	tih	tih	tih
Dat.	tom	tom	toj	tim	tim	tim
Ack.	toga	to	tu	te	ta	te
Vok.	tome	tome	toj	tim	tim	tim
Instr.	time	tim	tom	tim	tim	tim

Nominativ
ja	jag
ti	du
on, ona, ono	han, hon, den, det
mi	vi
vi	ni
oni	de

• Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting. Vid andra tillfällen där man ska vara mer formell används ”vi” (ni).

	ja	ti	on	ono	ona	one
Genitiv	mene, me	tebe, te	njega, ga	njega, ga	nje, je	sebi, si
Dativ	meni, mi	tebi, ti	njemu, mu	njemu, mu	njoj, joj	sebi, si
Ackusativ	mene, me	tebe, te	njega, ga	njega, ga	nju, ju, je	sebe, se
Lokativ	meni	tebi	njemu	njemu	njoj	sebi
Instrumentalis	mnom	tobom	njime	njime	njom	sobom

	mi	vi	oni	ona	one
Genitiv	nas	vas	njih, ih	njih, ih	njih, ih
Dativ	nama, nas	vama	njima, ima	njima, ima	njima, ima
Ackusativ	nas	vas	njih, ih	njih, ih	njih, ih
Instrumentalis	nama	vama	njima	njima	njima
Lokativ	nama	vama	njima	njima	njima

Se Possessiva adjektiv.

	Mask.	Fem.	Neut.	Plural
min	moj	moja	moje	moji
din	tvoj	tvoja	tvoje	tvoji
hans	njegov	njegova	njegovo	njegovi
hennes	njen	njena	njeno	njeni
vår	naš	naša	naše	naši
er	vaš	vaša	vaše	vaši
deras	njihov	njihova	njihovo	njihovi

	Nom.	Gen.	Dat.	Ack.	Vok.	Inst.	Lok.
Mask.	moj	moga	mojega	mome	mojim	mome	mojim
Neut.	moje	moga	mojega	mome	mojemu	mome	mojim
Fem.	moja	moje	mojega	mjoj	mojemu	mome	mojom
Plur.	moji

	Nom.	Gen.	Dat.	Ack.	Vok.	Inst.	Lok.
Mask.	tvoj	tvoga	tvega	mome	mojim	mome	mojim
Neut.	tvoje	tvoga	tvega	mome	mojemu	mome	mojim
Fem.	tvoja	tvoje	tvega	tvoj	tvemu	mome	mojom
Plur.	tvoji

	Singular			Plural
	Maskulinum	Neutrum	Femininum	Maskulinum	Neutrum	Femininum
Nom.	koje	koje	koja	koji	koja	koje
Gen.	kojeg	kojeg	koje	kojih	kojih	kojih
Dat.	kojem	kojem	kojoj	kojim	kojim	kojim
Ack.	koje	koju	koje	koja	koja	koje
Lok.	kojem	kojem	kojoj	kojim	kojima	kojima
Instr.	kojem	kojim	kojom	kojim	kojim	kojim

Det finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.

• Exempel:
  • En lång man - visok čovjek
  • En ljus-rödbrun katt- smedja mačka
  • Ett främmande land - strana država
  • En gammal stad - stari grad
  • En bra teater - dobar teatar

• Maskulinum
  • Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik
  • Pluraländelser: lijepi , veliki

• Femininum
  • Singularändelser: -a lijepa,velika
  • Pluraländelser: lijepe, velike

• Neutrum
  • Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro
  • Pluraländelser: velika, lijepa

• Maskulinum slutar på en konsonant:
  • Ivans vän - Ivanov prijatelj

• Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"

• Sestra - sestrin {Syster - systers}
• Sestrin brat{ Systers bror}.

	Mask.	Fem.	Neut.	Plural
min	moj	moja	moje	moji
din	tvoj	tvoja	tvoje	tvoji
hans	njegov	njegova	njegovo	njegovi
hennes	njen	njena	njeno	njeni
vår	naš	naša	naše	naši
er	vaš	vaša	vaše	vaši
deras	njihov	njihova	njihovo	njihovi

• Grundform: till exempel poznat (känd)
• Komparativ:
  • Maskulinum: adjektiv + "iji"
  • Femininum: adjektiv + "ija"
  • Neutrum: adjektiv + "ije"

• Superlativ: "naj" + adjektiv + maskulinum/femininum/neutrum (iji/ija/ije)"

poznat	poznatiji, poznatija, poznatije	najpoznatiji/ija/ije
känd	mer känd	mest känd

star	stariji, starija, starije	najstariji/ija/ije
gammal	äldre	äldst

Ett mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.

• Exempel:

dobar, bra (m)
dobra, bra (f)
dobro, bra (n)

težak, tungt eller svårt (m)
teška, tungt eller svår (f)
teško, tungt (n)

Huvudartikel: Bosniska verb

Det finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:

• -ati
• -iti
• -eti

• Exempel:
  • Čitati (att läsa)
  • Sjediti (att sitta)
  • Početi (att börja)

	1:a konjugationen Čitati		2:a konjugationen Sjediti		3:e konjugationen Početi
Ja	čitam	jag läser	sjedim	jag sitter	počinjem	jag börjar
Ti	čitaš	läser	sjediš	du sitter	počinješ	du börjar
On, ona, ono	čita	han... läser	sjedi	han... sitter	počinje	han... börjar
Mi	čitamo	vi läser	sjedimo	vi sitter	počinjemo	vi börjar
Vi	čitate	Ni läser	sjedite	Ni sitter	počinjete	Ni börjar
Oni	čitaju	de läser	sjede	de sitter	počinju	de börjar

	Biti
Kort f.		Lång f.	Negativ
sam	jag är	jesam	nisam
si	du är	jesi	nisi
je	han, hon, den, det är	jest	nije
smo	vi är	jesmo	nismo
ste	ni är	jeste	niste
su	de är	jesu	nisu

htjeti (kommer att, ska) + inf.

	htjeti
ću	jag kommer att (ska)
ćeš	du kommer att (ska)
će	han, hon, den, det kommer att (ska)
ćemo	vi kommer att (ska)
ćete	Ni kommer att (ska)
će	de kommer att (ska)

Infinitiv stam + presens av htjeti.

ostati	att stanna	raditi	att arbeta	ići-	att gå/åka/fara
ostaću	jag ska stanna	radiću	jag ska arbeta	ići ću	jag ska gå
ostaćeš	du ska stanna	radićeš	du ska arbeta	ići ćeš	du ska gå
ostaće	han, hon, den, det ska stanna	radiće	han, hon, den det ska arbeta	ići će	han, hon, den, det ska fara
ostaćemo	vi ska stanna	radićemo	vi ska arbeta	ići ćemo	vi ska gå
ostaćete	Ni ska stanna	radićete	Ni ska arbeta	ići ćete	Ni ska gå
ostaće	de ska stanna	radiće	de ska arbeta	ići će	de ska gå

Presens av Htjeti + da + Presens av huvudverb

ću da idem	jag ska gå
ćeš da ideš	du ska gå
će da ide	han, hon, den, det ska gå
ćemo da idemo	vi skå gå
ćete da idete	Ni ska gå
će da idu	de ska gå

biti (att vara) + perfekt particip

	Mask.	Fem.	Neutr.
budem	uradio	uradila		jag ska ha gjort
budeš	uradio	uradila		du ska ha gjort
bude	uradio	uradila	uradilo	han, hon, den, det ska ha gjort
budemo	uradili	uradile		vi ska ha gjort
budete	uradili	uradile		Ni ska ha gjort
budu	uraldili	uradile	uradila	de ska ha gjort

biti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb

	Mask.	Fem.	Neutr.
sam	radio	radila		jag arbetade
si	radio	radila		du arbetade
je	radio	radila	radilo	han, hon, den, det arbetade
smo	radili	radile		vi arbetade
ste	radili	radile		Ni arbetade
su	radili	radile	radila	de arbetade

biti (att vara) + perfekt particip-ändelse

ja	bijah	jag hade varit
ti	bješe	du hade varit
on/ona	bješe	han/hon hade varit
mi	bjesmo	vi hade varit
vi	bjeste	ni hade varit
oni	bjehu	de hade varit

Aorist är ett tempus med syftan på något som hänt precis i dåtid.

biti (att vara) + perfekt particip

ja	rekoh	jag har (just) sagt
ti	reče	du har (just) sagt
on/ona	reče	han/hon har (just) sagt
mi	rekosmo	vi har (just) sagt
vi	rekoste	Ni har (just) sagt
oni	rekoše	de har (just) sagt

I den hör formen lägger du till suffixet ći till 3:e person plural.

Infinitiv	Particip	Betydelse
(oni) čitaju	čitajući	läsande
(oni) govore	govoreći	talande
(oni) rade	radeći	görande

• Suffix:
  • Efter en vokal blir ändelsen: -vši
  • Efter en konsonant blir ändelsen: -avši

Lägg till dessa till infinitiv-stammen.

Infinitiv	Particip	Betydelse
slušati	slušavši	lyssnande
vidjeti	vidjevši	seende
spavati	spavavši	sovande

• Suffix:
  • Verb med ändelsen -ati får -an som ändelse.
  • Verb med ändelsen -iti, -eti/-jeti får -jen som ändelse.
  • Verb med ändelsen -eti får -et som ändelse.

Infinitiv	Particip	Betydelse
čitati	čitan/na/no	läst
vidjeti	vidjen/na/no	sett
uraditi	uradjen/na/no	klar
prekinuti	prekinut/a/o	stannad
zauzeti	zauzet/a/o	ockuperad

Helt olikt från svenska skrivs en negation i början av ett verb.

För att göra verbet negativt så sätter man ditt prefixet ne- före verbet.

• Exempel på undantag:
  • nisam (jag är inte) (biti att vara)

Bosniska adverb skrivs före verb istället för efter (som i svenska).

1:a		2:a		3:e
jako	stark	jače	starkare	najjače	starkast
drago	kär	draže	kärare	najdraže	kärast
teško	tung	teže	tyngre	najteže	tyngst

1:a		2:a		3:e
dobar	bra	bolji	bättre	najbolji	bäst
loš	dålig	gore	värre/sämre	najgori	värst/sämst

För att göra något ord negativt sätter man ni framför ordet.

• Här kommer några exempel:

nisam	jag är inte
nisi	du är inte
nije	han, hon, den, det är inte
nismo	vi är inte
niste	ni är inte
nisu	de är inte

• Andra vanliga negativer är:

niko	ingen
ništa	inget
nikada	aldrig
ne više	inte längre
nigdje	ingenstans
nijedan	inte heller, ingendera

• Learn Bosnian grammar
• Bosnian, Croatian & Serbian Tutorial

• Lexin: Svensk-Bosniskt Lexikon
• Serbian Grammar - Larisa Zlatic Language Services

v • r Grammatik efter språk Arabiska · Bosniska · Danska · Engelska · Estniska · Finska · Franska · Isländska · Italienska · Japanska · Katalanska · Kinesiska · Nederländska · Polska · Portugisiska · Ryska · Spanska · Svenska · Tyska Utdöda språk, konstgjorda språk och fiktiva språk Fornengelska · Latin · Runsvenska · Vulgärlatin · Quenya · Klingon