Edvard Swartz – Wikipedia

	Edvard Swartz
	Edvard Swartz, 1870
Född	15 februari 1826; Stockholm
Död	14 december 1897 (71 år); Stockholm
Maka	Clementine Fehrnström
Betydande roller
	Richard II; Othello; Timon av Aten; Leontes i En vintersaga ; Sardanapalus; Fiesko; Egmont; Tartuffe; Caligula i Fäktaren från Ravenna ; Rochester i Jane Eyre ; Ludvig XI av Casimir Delavigne och i Gringoire ; Maxime Odiot i En fattig ung mans äfventyr ; titelrollen i Daniel Hjort ; Valdemar i Ung-Hanses dotter ; Gustaf Vasa i Dagen gryr ; Gustaf III i En konung ; Örnulf i Kämparne på Helgeland

Edvard Maurits Swartz, född 15 februari 1826 i Stockholm, död där 14 december 1897, var en svensk skådespelare och en av de mer kända och populära i mitten av 1800-talet.

Biografi

Edvard Swartz blev elev vid Dramaten 1839 och var 1845–1853 engagerad vid Mindre teatern innan han återvände till Dramaten 1853 där han samma år gjorde stor succé som Hamlet och samma år fick kontrakt. Han kvarblev därefter vid Dramaten till 1881.

Bland hans roller nämns Richard II, Othello, Timon af Aten, Leontes i En vintersaga, Sardanapalus, Fiesko, Egmont och Tartuffe, Caligula i Fäktaren från Ravenna, Rochester i Jane Eyre, Ludvig den elfte i Delavignes pjäs och i Gringoire, Maxime Odiot i En fattig ung mans äfventyr, titelrollen i Daniel Hjort, Valdemar i Ung-Hanses dotter, Gustaf Vasa i Dagen gryr, Gustaf III i En konung och Örnulf i Kämparne på Helgeland.

Swartz sågs som en stor skådespelare inom tragedi och hjälteroller och uppmärksammades för sin skönhet (då han uppträdde i Jane Eyre talade tidningarna om att ”Swartzsjuka” grasserade bland damerna i publiken) och för sina djupa känsloanalyser. Han hade dålig hälsa och tog avsked 1881. Han var från 1854 gift med sin skådespelarkollega Clementine Fehrnström. Swartz är begravd på Solna kyrkogård.^[1]

Teater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1846	Karl	Betjänten professor Louis Angely		Mindre teatern^[2]
		Estelle, eller Far och dotter Eugène Scribe		Mindre teatern^[3]
	d'Artagnan	Hämnaren, eller De tre musketörerna Alexandre Dumas den äldre och Auguste Maquet		Mindre teatern
1847	Anton	Brottslingarne, eller Rosen på Tistelön Emilie Flygare-Carlén		Mindre teatern
	Hertigen av Maine	Markisinnan de Villette Charlotte Birch-Pfeiffer		Mindre teatern
	Stelli	Catharina av Medicis Paul de Guerville		Mindre teatern^[4]
	Edgar	Kung Lear William Shakespeare		Mindre teatern
	Edmond, gardeslöjtnant	Figaros dotter Mélesville		Mindre teatern^[5]
1852	Hin Onde	Hin ondes gåva Frans Hedberg		Mindre teatern^[6]
1853	Hamlet	Hamlet William Shakespeare		Kungliga Dramatiska Teatern^[7]
1865	Rikard II	Richard II William Shakespeare		Kungliga Dramatiska Teatern^[8]
1872	Richard, hertig af Gloster (sedan Konung Richard den tredje)	Konung Richard den Tredje William Shakespeare		Kungliga Dramatiska Teatern
1874	Leontes	Kungarne på Salamis Johan Ludvig Runeberg		Kungliga Dramatiska Teatern
1875	Greve de Rouvray	Diana Théodore Barrière		Kungliga Dramatiska Teatern^[9]
1876	Hamlet	Hamlet William Shakespeare	Nils Arvidsson	Kungliga Dramatiska Teatern^[10]
1876	Örnulf	Härmännen på Helgoland Henrik Ibsen		Kungliga Dramatiska Teatern^[11]

Referenser

Edvard Swartz i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
Hedberg, Frans (1888). På ömse sidor om ridån: minnen och bilder ur teaterlifvet. Stockholm: Lamm. sid. 133–147. Libris 98196. https://runeberg.org/fhsvsk/0139.html
Georg Nordensvan (1918). Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar, Andra bandet, 1842–1918. Stockholm: Albert Bonniers Boktryckeri. ISBN 91-85605-09-3
Fredrik August Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737–1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773–1863. Med flera anteckningar. Stockholm (1866)

Noter

^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.155
^ ”Stockholm”. Aftonbladet: s. 2. 22 oktober 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-10-22/edition/0/part/1/page/2. Läst 5 maj 2016.
^ ”Stockholm”. Aftonbladet: s. 2. 3 november 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-11-03/edition/0/part/1/page/2. Läst 25 oktober 2017.
^ ”Teater”. Aftonbladet: s. 3. 1 maj 1847. http://tidningar.kb.se/4112678/1847-05-01/edition/0/part/1/page/3. Läst 9 juni 2017.
^ ”Mindre Teatern”. Aftonbladet: s. 2. 20 maj 1847. http://tidningar.kb.se/4112678/1847-05-20/edition/0/part/1/page/2. Läst 9 juni 2017.
^ ”Teater”. Aftonbladet: s. 2. 6 november 1852. http://tidningar.kb.se/4112678/1852-11-06/edition/0/part/1/page/2. Läst 9 februari 2017.
^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-14/3388/2. Läst 10 augusti 2015.
^ ”Nyheter från Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 1. 6 september 1865. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1865-09-06/207/1. Läst 26 augusti 2015.
^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-09/3334/3. Läst 31 juli 2015.
^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-04/3380/1. Läst 10 augusti 2015.
^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-02/3580/2. Läst 16 augusti 2015.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Edvard Swartz.
Bilder & media

[1] Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.155

[clavigoprofessor-2] ”Stockholm”. Aftonbladet: s. 2. 22 oktober 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-10-22/edition/0/part/1/page/2. Läst 5 maj 2016.

[estelle-3] ”Stockholm”. Aftonbladet: s. 2. 3 november 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-11-03/edition/0/part/1/page/2. Läst 25 oktober 2017.

[4] ”Teater”. Aftonbladet: s. 3. 1 maj 1847. http://tidningar.kb.se/4112678/1847-05-01/edition/0/part/1/page/3. Läst 9 juni 2017.

[5] ”Mindre Teatern”. Aftonbladet: s. 2. 20 maj 1847. http://tidningar.kb.se/4112678/1847-05-20/edition/0/part/1/page/2. Läst 9 juni 2017.

[6] ”Teater”. Aftonbladet: s. 2. 6 november 1852. http://tidningar.kb.se/4112678/1852-11-06/edition/0/part/1/page/2. Läst 9 februari 2017.

[7] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-14/3388/2. Läst 10 augusti 2015.

[8] ”Nyheter från Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 1. 6 september 1865. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1865-09-06/207/1. Läst 26 augusti 2015.

[9] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-09/3334/3. Läst 31 juli 2015.

[10] ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-04/3380/1. Läst 10 augusti 2015.

[11] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-02/3580/2. Läst 16 augusti 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]