Emetin – Wikipedia
Emetin | |
| |
Systematiskt namn | (2 S, 3 R, 11b S) -2 - {[(1 R) -6,7-Dimethoxy-1, 2,3,4 - tetrahydroisoquinolin-1-yl] metyl}-3-etyl-9, 10 - Dimethoxy-2, 3,4,6,7,11 b-hexahydro-1 H-pyrido [2,1 - en] isoquinoline |
---|---|
Kemisk formel | C29H40N2O4 |
Molmassa | 480,639 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 483-18-1 |
Egenskaper | |
Löslighet (vatten) | liten g/l |
Smältpunkt | 68 °C |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Emetin är en metylförening av alkaloiden cephaelin, som förekommer tillsammans med ipecacuanhasyran i ipecacuanharot, kräkrot. Ämnet är kraftigt slemhinneretande och används som kräkmedel (emetikum). Det har också brukats mot amöbadysenteri i kombination med vismutjodid.[1] Stor användning av emetin kan medföra risk för att utveckla proximal myopati och/eller kardiomyopati.
Emetin bildar i rent tillstånd färglösa eller svagt gulaktiga kristaller, som är lättlösliga i etanol, kloroform, eter eller bensin, men mindre lättlösliga i vatten.
Drogen framställs ur ovannämnda rot eller på syntetisk väg.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.