Hainan – Wikipedia

Hainan
kinesiska : 海南省? pinyin: Hǎinán shěng
Förkortning: 琼   (pinyin: Qióng)
Typ av område: Provins
Huvudort:	Haikou 20°02′34″N 110°20′30″Ö / 20.04278°N 110.34167°Ö / 20.04278; 110.34167
Yta:	33 920 km² 28:e störst i Kina
Folkmängd:*	8 671 518 (2010) 28:e folkrikast i Kina
Befolknings- täthet:	255,6 inv./km²
BNP:*	23 831 ¥/inv. (2011) 23:e högst i Kina
Större kinesiska nationaliteter:	han (83 %) li (16 %) miao (0,8 %) zhuang (0,7 %)
Provins- guvernör:	Shen Xiaoming
Parti- sekreterare:	Liu Cigui
Officiell webbplats
Hainans läge i Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/china.aspx Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/hainan/

Hainan är en provins i södra Kina som består av ön Hainan Dao i Sydkinesiska havet söder om Kinas kust. Provinsen (och ön) har en yta på 33 572 km². Provinshuvudstad är Haikou på öns nordkust, som är en av provinsens två städer på prefekturnivå; den andra är Kinas sydligaste stad, Sanya, på sydkusten. Ön brukar kallas för "Kinas svar på Hawaii".

Ön är skild från fastlandet genom det endast 15 km. breda Hainan-sundet. Hainan har en rund, från sydväst till nordöst en något utsträckt form. Hela det inre av ön fylles av Wuzhiberget ("Fem-finger-berget"), en stor granitmassa, med toppar av 1 680 m. höjd, vilken överallt är klädd med yppig skog. Från denna centrala del rinner mot havet i alla riktningar en mängd floder, några av ansenlig storlek och genom kanalförbindelser av vikt som trafikleder.

Kusten är vid Tonkinbukten lågland och sandig, med farliga undervattensrev, i öster klippig och brant, med goda hamnar och ankarplatser. Klimatet är tropiskt hett, men mildras i norr av nordöstmonsunen, täta dimmor och ymnig dagg. Jordbävningar förekommer ofta.

Den rika vattentillgången jämte läget mellan vändkretsarna har skapat en i hög grad bördig jordmån, i synnerhet på öns västra hälft, vars flora har mycket gemensamt med Indiens. Produkterna ur växtriket är mångfaldiga. Ris och sötpotatis, de förnämsta födoämnena, odlas i stor utsträckning, även sockerrör och många frukter, dessutom bomull, indigo och tobak. Kokos- och arekapalmer växer ymnigt.

De vidsträckta skogarna, öns förnämsta rikedom, hyser många värderika trädslag, såsom sandel-, drakblods-, aloe- och rosenträd, ebenholts med flera.

Faunan omfattar bland annat hjortar, apor (inklusive den hotade gibbonarten Nomascus hainanus) och ormar. I några trakter uppföds bufflar och småväxta hästar. Biskötseln är allmän samt lämnar massor av honung och vax.

De minerala tillgångarna består främst i koppar, järn och silver samt guld, vilket fås genom vaskning ur flodsanden. Beredningen av havssalt är omfattande. Vid kusten drives ett indräktigt fiske, vilket även är riktat på pärlor och koraller.

Ön erövrades först av Kina kring år 110 år f. Kr., men det kinesiska väldet gick efter hand förlorat. Under Songdynastin (980–1279) blev Hainan en del av Guangxi-provinsen. Ön blev ofta en tillflyktsort under oroligheterna på fastlandet och användes även som deportationsort för brottslingar och ämbetsmän som hamnat i onåd. Till kända personer som förvisats till Hainan hör poeten Su Shi och ämbetsmannen Hai Rui, som också är begravd på Hainan.

Under 1370 blev Hainan en del av Guangdong-provinsen och den kinesiske prefekten hade sitt residens i Qiongzhou nära Hainan-sundet. Vid denna tid började invandring av hankineser på allvar. Bergstrakterna av ön befolkades dock alltjämt av olika ursprungsfolk vars ättlingar fortfarande bebor Hainan. År 1630 inrättades en katolsk missionsanstalt där.

Genom fördraget i Tianjin öppnades Qiongzhou och Haikou för utländsk handel, men först 1876 blev detta realiserat.

I februari 1939, under det pågående andra kinesisk-japanska kriget, var Hainan föremål för hårda strider mellan kinesiska och japanska trupper. Under det kinesiska inbördeskriget, som följde japanska kapitulationen 1945, var Hainan tillsammans med Taiwan, Kinmen och Matsuöarna de öar Kuomintang lyckades hålla fast vid efter Folkrepubliken Kinas utropande den 1 oktober 1949. Efter strider mellan slutet av februari och den 1 maj 1950 lyckades Folkets befrielsearmé slutligen erövra Hainan, som blev en del av Guangdong-provinsen. 1988 bröt sig Hainan ur Guangdong för att bilda en egen provins.

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Hainan:^[1]

Den politiska makten i Hainan utövas officiellt av provinsen Hainans folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan april 2017 är Shen Xiaoming.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Hainan och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan april 2017 heter partisekreteraren Liu Cigui.^[2] Han efterträdde Luo Baoming.^[3]

De kinesiska myndigheterna har försökt göra Hainan till ett centrum för asiatiska toppmöten genom att hålla Boao Forum i april varje år i Bo'ao på öns sydspets.

På Hainan talas bland annat danzhouhua, en variant av kantonesiska.

Hainans administrativa indelning skiljer sig från de flesta andra provinser i Kina, som oftast indelas i städer på prefekturnivå, vilka i sin tur indelas i orter på häradsnivå. I Hainan lyder däremot nästan alla orter på häradsnivå direkt under provinsregeringen i Haikou.

Karta
Nr	Namn	Huvudort	Kinesiska Pinyin	Befolkning (2010)[4]
— Städer på prefekturnivå —
1	Haikou	Longhua-distriktet	海口市 Hǎikǒu shì	2 046 189
2	Sanya	Jiyang-distriktet	三亚市 Sānyà shì	685 408
3	Danzhou	Nada	儋州市 Dānzhōu shì	932 362
*19	Sansha	Yongxing	三沙市 Sānshā shì	444
— Städer på häradsnivå —
4	Qionghai	Jiaji	琼海市 Qiónghǎi shì	483 217
5	Wanning	Wancheng	万宁市 Wànníng shì	545 597
6	Wuzhishan	Chongshan	五指山市 Wǔzhǐshān shì	104 122
7	Dongfang	Basuo	东方市 Dōngfāng shì	408 309
8	Wenchang	Wencheng	文昌市 Wénchāng shì	537 428
— Härader —
9	Lingao	Lincheng	临高县 Língāo Xiàn	427 873
10	Chengmai	Jinjiang	澄迈县 Chéngmài xiàn	467 161
11	Ding'an	Dingcheng	定安县 Dìng'ān xiàn	284 616
12	Tunchang	Tuncheng	屯昌县 Túnchāng xiàn	256 931
— Autonoma härader —
13	Changjiang (för Li-folket)	Shilü	昌江黎族自治县 Chāngjiāng Lízú Zìzhìxiàn	223 839
14	Baisha (för Li-folket)	Yacha	白沙黎族自治县 Báishā lízú zìzhìxiàn	167 918
15	Qiongzhong (för li- och miao-folken)	Yinggen	琼中黎族苗族自治县 Qióngzhōng Lízú miáozú zìzhìxiàn	174 076
16	Lingshui (för li-folket)	Yelin	陵水黎族自治县 Língshuǐ lízú zìzhìxiàn	320 468
17	Baoting (för li- och miao-folken)	Baocheng	保亭黎族苗族自治县 Bǎotíng Lízú miáozú zìzhìxiàn	146 684
18	Ledong (för li-folket)	Baoyou	乐东黎族自治县 Lèdōng lízú zìzhìxiàn	458 876
— Ekonomisk utvecklingszon —
20	Yangpu	Xinganchong	洋浦经济开发区 Yángpǔ Jīngjì Kāifā qū	37 000
*Not: Suveräniteten över Sansha (inklusive Paracelöarna, Spratlyöarna och Zhongshaöarna) är omstridd (9 november 2024).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hainan, 1904–1926.

v • r Administrativa regioner i Folkrepubliken Kina Provinser Anhui • Fujian • Gansu • Guangdong • Guizhou • Hainan • Hebei • Heilongjiang • Henan • Hubei • Hunan • Jiangsu • Jiangxi • Jilin • Liaoning • Qinghai • Shaanxi • Shandong • Shanxi • Sichuan • Yunnan • Zhejiang Storstadsområden Chongqing • Peking • Shanghai • Tianjin Autonoma områden Guangxi • Inre Mongoliet • Ningxia • Tibet • Xinjiang Särskilda administrativa regioner Hongkong • Macao Xia → Shang → Zhou → Stridande staterna→ Qin → Han → Tre kungadömen → Jin / 16 kungadömen → S./N. dynastierna → Sui → Tang → 5 dynastier & 10 riken - Liao / Song / Västra Xia / Jin → Yuan → Ming → Qing → Republiken → Folkrepubliken / Taiwan