Joseph Magnus Stäck – Wikipedia

Joseph Magnus Stäck
Född4 april 1812[1][2][3]
Lunds stadsförsamling[1][2], Sverige
Död21 februari 1868[4][1][3] (55 år)
Stockholm[5]
Medborgare iSverige[6][7]
SysselsättningKonstnär[1]
Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om konstnären. För arkitekten se Josef Stäck.

Joseph Magnus Stäck: Målande medlemmar av familjerna Stäck och Gleerup, 1832
Joseph Magnus Stäck porträtterad av Egron Lundgren (1846).

Joseph Magnus Stäck, född 4 april 1812 i Lund, död 21 februari 1868 i Stockholm, var en svensk konstnär (landskapsmålare) och professor vid Konstakademien. Föräldrar var Greta Maria Kihlgren och "hökaren och perukmakaren" Joseph Stäck. Hans farfar, Balthasar Stecchi (född 1728), var italienare av bolognesisk släkt. Stäck hade fem syskon och var bland annat morbror till Hasse W. Tullberg. Stäck själv var ogift.

Stäcks alltid lyckliga, nätta och mjuka färgläggning intager på ett mera facilt sätt och med mera oskyldiga medel. Stäck tittar genom nyckelhålet in i poesiens värld, men Palm flyger dit med stora örnvingar och lämnar rika minnen efter sin vistelse där.
– Tidningen Svenska biet, september 1844
Någon stark personlighet var Stäck för övrigt ej men väl en älskvärd, genomhygglig och anspråkslös man. Både Lundgren och Scholander betona hur "trevlig" Stäck är, Egron [Lundgren] tillägger, att han är "en av de ordentligaste personer jag känner", Scholander undrar över att "en så trevlig och godsint herre" kan ha kommit till världen i en så "otrevlig stad som Lund".
Georg Nordensvan

Utbildning och karriär

[redigera | redigera wikitext]

I Lund gick Stäck latinskolan och blev student 1829. Han valde läkarbanan, men övergick till prästutbildning och hade klarat både examen theologicum och examen pro exercitio, då "målarlusten tog överhand". År 1832 skrevs han in vid Konstakademien i Stockholm. År 1840 utsågs Stäck till agré och 1852 till professor vid Konstakademien.

År 1842 fick han resestipendium för fem år, och reste till München, Venedig och Rom (där han stannar i tre år). År 1846 lämnade han Rom för Paris, där han under två år fullbordade sin bildning.

Hans målningar såldes hemma i Stockholm till Sveriges Allmänna Konstförening och privata. Konstakademien var mycket nöjd med verken, Carl Johan Fahlcrantz såg i en av hans månskenstavlor "utmärkt sanning och skönhet", och Per Axel Nyström förespådde honom en "vacker karriär i sin konst", samt intygade att hans dukar väcker uppseende och visar på stora framsteg.

Officiellt skrev akademien att Stäcks utsikter av Tivoli och Neapel vittnar om grundliga studier i en skön natur "samt röja känsla och harmoni i sammansättning och klärobskyr bredvid sanning och noggrannhet i utförandet".

Under senare delen av sitt liv är Stäck en av Sveriges mest populära målare. Själv var han inte lika imponerad: Han berättade för en vän att de tavlor, som han arbetade med i början av 1845, "målas och övermålas, bliva ändock skit". Två månader senare yttrade han om samma tavlor: "Måtte jag snart slippa se dem, ty de se djävliga ut!".

  1. ^ [a b c d] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 34672, läst: 17 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/5 (1800-1815), bildid: C0067253_00268, sida 494, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 17 mars 2019, ”April 4: föddes...Perukmakaren... Joseph Stecks....hustru Greta Maria Kjellgren... Joseph Magnus”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 74527, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00173992, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, rkd.nl , läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 24 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Furborg, L. [red.] (1991) Folkdräkten i konsten, Säfstaholms Slott, Vingåker, utgiven av Vingåkers kulturnämnd i samband med utställningen år 1991 "Folkdräkter i konsten" på Säfstaholms Slott.
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210072334/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/2113. Läst 9 december 2017. 
  12. ^ Kalmar läns museum
  13. ^ Vänersborgs museum
  14. ^ Lunds universitetsbibliotek
  15. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 
  16. ^ Stockholms stadsmuseum

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]