Josua Hezekiel Kjellgren – Wikipedia

Josua Hezekiel Kjellgren
Född29 augusti 1838[1][2]
Dagsås församling[3][2], Sverige
Död26 februari 1901[1][2] (62 år)
Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][2], disponent[3], bruksidkare[2]
Befattning
Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1899–1901)[1][2]
Politiskt parti
Inget[4]
BarnBror Kjellgren (f. 1865)[3][2]
Redigera Wikidata
Josua Kjellgrens gravmonument på Gamla kyrkogården i Rejmyre.

Josua Hezekiel Kjellgren, född 29 augusti 1838Ottersjö säteri i Dagsås, Hallands län, död 26 februari 1901 i Stockholm, var en svensk bruksägare och riksdagsman. Han gravsattes söndagen den 3 mars 1901 på Gamla kyrkogården i Rejmyre.

Kjellgren tog examen från Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 1857. Han var bruksägare och disponent vid Reijmyre bruk i Östergötland från 1868. På denna post nedlade han stor energi, byggde bland annat en linbana mellan glasbruket och Simonstorps järnvägsstation för att underlätta transporterna, och skapade ett gott anseende för Reijmyres produkter på ett nationellt som internationellt plan. Kjellgren införde på bruket i Rejmyre belgiska arbetsmetoder såväl för glasblåsning och slipning som för gravering och målning av glas. Tillika utvidgade han i avsevärd grad exporten av glasvaror, särskilt till Ryssland, där han med framgång konkurrerade med de främsta utländska glasfabrikanterna. Som politiker var han ledamot av riksdagens första kammare 1898–1901, invald i Östergötlands läns valkrets.

  1. ^ [a b c d e] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11542, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 84, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgacA, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 84, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]