Klimatmål – Wikipedia

Klimatmål eller klimatlöften är långsiktiga åtaganden för klimatpolitik och energipolitik i syfte att begränsa den globala uppvärmningen. Forskare inom bland annat FN:s klimatpanel har identifierat sannolika följder av den globala uppvärmningen för människor och natur vid olika nivåer av uppvärmning. Politiker i ett stort antal länder har utifrån detta kommit överens om temperaturmål för uppvärmningen, vilket ligger till grund för vetenskapligt beräknade koldioxidbudgetar och vägar att uppnå dessa mål. Detta ligger i sin tur till grund för politiskt beslutade globala och nationella utsläppsmål för växthusgaser, för energiproduktion och energieffektivisering, och för omfattningen av planerade klimatåtgärder. Minst 164 länder har implementerat klimatmål i sin klimatlagstiftning.^[1]

Globala klimatmål är mål som ett stort antal länder har kommit överens om, bland annat på Förenta nationernas klimatkonferenser^(en) (COP). De som ofta refereras till är:

• Klimatkonventionen – ett internationellt miljöfördrag som antogs på Riokonferensen i Brasilien 1992.
• Mål för 2008 till 2012: Kyotoprotokollet 1997 undertecknades av 160 länder. 38 av dem var I-länder som åtog sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med i genomsnitt 5,2 procent under perioden 2008 till 2012 jämfört med 1990 års nivåer.^[3][4] Resultat: Två I-länder (Kanada och USA) drog sig ur respektive ratifierade inte, men övriga 36 fullgjorde sina åtaganden, även om nio klimatkompenserade genom att finansiera utsläppsminskningar i andra länder. Totalt ökade dock världens utsläpp.^[5]
• Mål för 2013 till 2020: I Dohatillägget till Kyotoprotokollet åtog sig något färre I-länder att minska sina utsläpp med minst 18 procent under perioden 2013 till 2020 jämfört med 1990.^[3]
• Mål för 2030:
  • 105 länder^[6] lovade på COP26 2021 att upphöra med avskogning till 2030.^[7]
  • 105 länder^[8] undertecknade i samband med COP26 och COP27 ett löfte om att minska metangasutsläpp med 30 procent till år 2030 jämfört med 2020.^[9]
• Mål för 2100:
  • Förenta nationernas klimatkonferens 2009 föreslog tvågraders klimatmålet^(en) för global uppvärmning fram till år 2100.
  • Parisavtalet (Förenta nationernas klimatavtal) från 2015 med länders ickebindande klimatlöften, formellt kallade NDC:er, och innan avtalets ratifiering för INDC:er (Intended Nationally Determined Contributions^(en)), för att hålla den globala uppvärmningen till år 2100 väl under 2-gradersmålet, och om att ytterligare ansträngningar skall göras mot ett 1,5-gradersmål.
• Mål nummer 13^(en) i de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030 handlar om klimatåtgärder, och beslutades av FN:s generalförsamling 2015. Bland annat innefattar det FN:s gröna klimatfond.

Mål och etappmål för Europeiska unionens klimatpolitik och energipolitik är en del av Europeiska unionens miljöpolitik, och uttrycks förutom i ovanstående internationella överenskommelser även i följande beslut:^[11]

• Mål för 2020: Bland annat direktivet om förnybar energi^(en) anger följande mål:
  • EU:s utsläpp av växthusgaser skulle minska med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer.^[12]
  • Förnybara källor skulle stå för 20 procent av EU:s energianvändning.^[12] Resultat: Målet överträffades då EU uppnådde 22 procent förnybara källor år 2020.^[13]
  • Energianvändningen skulle effektiviseras med 20 procent.^[12]
  • Andelen förnybara drivmedel i transportsektorn skulle vara 10 procent.^[12] Resultat: 10 procent förnybara drivmedel i genomsnitt i EU27 år 2020.
• Mål för 2026: EU:s system för utsläppshandel ska successivt tillämpas även på sjöfart och luftfart inom EU, och även på utsläpp av metangas och lustgas, med 100% auktionering år 2026.^[14]
• Gamla mål för 2030: År 2014 kom EU överens om skärpning av tidigare föreslagna mål enligt följande:^[15]
  • 40 procent utsläppsminskning till år 2030, jämfört med 1990 års nivå.
  • 43 procents minskning jämfört med 2005 års nivå av utsläpp från industri och energiproduktion som berörs av EU:s utsläppshandel.^[16]
  • 27 procent förnybar energi.^[13]
  • 40 procent minskad energianvändningen jämfört med 1990.^[17]
  • 14 procent förnybara drivmedel inom transportsektorn.^[17]
• Nya mål för 2030: EU lämnade år 2015 in ovanstående mål som första version av klimatlöften till FN:s register över INDC:er (avsedda nationellt fastställda bidrag). De fick status som NDC:er (nationellt fastställda bidrag) efter ratifieringen av Parisavtalet 2016. En andra version lämnades in 2020 med i huvudsak mer ambitiösa mål för år 2030:^[18][19]
  • 55 procent minskning av utsläpp av växthusgaser inom EU till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, enligt Fit for 55.^[17][18]
  • 62 procents minskning av utsläpp från industri och energiproduktion som berörs av utsläppshandeln jämfört med 2005 års nivåer.^[16]
  • 32 procent förnybar energi 2030 enligt ett EU-direktiv från 2018 och NDC från 2020,^[18] men målet höjdes till 45 procent i EU-Power-planen från år 2022.^[13]
  • 32,5 procent energieffektivisering jämfört med en historisk baslinje ("business as usual").
  • CO2-utsläpp från olika fordonstyper ska minska. Bland annat ska utsläpp per kilometer från personbilar som säljs i EU minska i genomsnitt med 37,5 procent från 2021 års nivåer.^[18]
  • 14 procent av transportsektorns drivmedel ska vara förnybara.^[17]
• Mål för 2035: Utfasning av fossilfordon^(en) vid nybilsförsäljning, inklusive laddhybrider, ska ske i EU 2035 enligt beslut i oktober 2022.^[20]
• Mål för 2050: Klimatneutralitet (nettonollutsläpp av fossila gaser) ska uppnås i EU senast 2050, enligt Europeiska gröna given, godkänd 2020, och Europeiska klimatlagen, presenterad 2020.

Sveriges nationella energi- och klimatmål innefattar, utöver EU:s mål, etappmål för fossila utsläpp i Sverige totalt och från transportsektorn samt för energianvändning i Sverige 2020, 2030, 2040 och 2045,^[17][21] Utöver ovanstående globala klimatmål och klimatmål för EU har Sverige åtagit sig mål enligt följande beslutsdokument:

• Mål för 2020: Sveriges riksdag beslöt 2009 om flera mål för år 2020:
  • Sverige skulle minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.^[3]
  • Energianvändningen skulle vara 20 procent effektivare år 2020 jämfört med 2008.^[17]
  • Andelen förnybar energi skulle vara minst 50 procent av den slutliga energianvändningen år 2020.^[17] Resultat: Målet uppfylldes, då andelen förnybar energi var 60,1% år 2020.^[22]
  • Andelen förnybar energi i transportsektorn skulle vara minst 10 procent.^[17] Resultat: Målet nåddes, då andelen förnybar energi i transportsektorn var 31,9 procent år 2020.^[23]
• Första målet i de 16 nationella miljömålen, vilka antogs av riksdagen 2010, är begränsad klimatpåverkan.^[24]
• Gamla mål för 2030: Flera etappmål för år 2030 har beslutats, men saknas i 2020 års version av Sveriges NDC:er:
  • Utsläppen av växthusgaser ska vara 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990 (förutom företag som omfattas av EU:s utsläppshandel).^[17]
  • Utsläppen för inrikes transporter (ej flyg) ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010.^[17]
  • Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005 (genom minskad energiintensitet).^[17]
• Nya mål för 2030:
  • Sveriges utsläpp från sektorer utanför EU och ETS ska reduceras från 2005 års nivåer med minst 40 procent.^[18][25]
  • 63 procent minskning av Sveriges utsläpp från anläggningar som inte berörs av utsläppshandeln jämfört med 1990. I denna minskning kan 8 procentenheter vara kompenserande åtgärder, men om det utnyttjas måste utsläppen vara 52 procent lägre än de var 2005.^[16]
• Mål för 2040:
  • 100 procent förnybar elproduktionen år 2040 är långsiktigt energipolitiskt mål i Energiöverenskommelsen 2016 (vilket i Tidöavtalet föreslås ändras till 100 procent fossilfri elproduktion, för att inte utesluta kärnkraft).
  • 75 procent lägre utsläpp av växthusgaser år 2040 jämfört med utsläppen år 1990, enligt Det klimatpolitiska ramverket, antaget 2017.^[26]
• Mål för 2045: Det klimatpolitiska ramverket, antaget 2017,^[26] vars efterlevnad utvärderas av Klimatpolitiska rådet, innefattar långsiktiga mål om:
  • Nettonollutsläpp (klimatneutralitet) senast år 2045.
  • Minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske inom Sverige år 2045.^[17]

Finlands nationella klimatmål innefattar, utöver EU:s mål, att minska utsläppen med 60 procent före 2030, med 80 procent före 2040 och med 90 procent före 2050, jämfört med 1990 års nivå. Enligt lagen ska Finland vara klimatneutralt senast år 2035.^[27]

• Reduktionsplikt (inblandning av biodrivmedel i fordons fossila drivmedel)
• Utsläppshandel

Wiktionary har en ordboksartikel om klimatmål.