Kvibergs kaserner – Wikipedia

	Kvibergs kaserner
	Kasernetablissemang
	Kvibergs kaserner.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Kommun	Göteborgs kommun
Ort	Kviberg 741:27, Göteborg
Adress	Kviberg
Koordinater	57°44′5.9″N 12°1′53.7″Ö / 57.734972°N 12.031583°Ö
	Kulturmärkning
Byggnadsminne	30 juni 1971, ; 29 juni 1995, ; 1 januari 1996
- Referens nr.	21300000008010, RAÄ.
Arkitekt	Erik Josephson
Ägare	Higab
Färdigställande	1895
Arkitektonisk stil	Baltisk tegelgotik
Byggnadsmaterial	Tegel

Kvibergs kaserner är ett antal före detta militära kaserner och andra byggnader i stadsdelen Kviberg i Göteborg.^[1] Kasernerna var militärförläggning från 1895 till 1994 och ingick i dåvarande kasernområdet i Kviberg. Området används numera för allmänna aktiviteter som idrott och rekreation och i anläggningen finns restaurang, museum, marknad och kontor. De är byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen sedan 1 januari 1996.^[2] Hela miljön har ett stort både militärhistoriskt och byggnadshistoriskt värde. Det gamla kasernområdet med byggnader i de centrala delarna av Kvibergsområdet förklarades redan 1971, som statligt byggnadsminne och enstaka byggnader i områdets yttre del ingår i Göteborgs stads bevarandeprogram.^[2] Kvibergs Kaserner med tillhörande byggnader ägs och förvaltas av fastighetsbolaget Higab sedan 1996.^[3]

Historiskt - ett militärt område

En stor del av Kvibergs ägor togs under 1890-talet i anspråk som plats för en militärförläggning, Göta artilleriregemente (A 2). Regementet hade tidigare från 1798 hållit till vid Ekelundstorget - nuvarande Kaserntorget - samt från 1855 i "Arsenalen", Artillerietablissementet på Lilla Otterhällan - nuvarande Kungshöjd - i Göteborg. Kasernen uppfördes 1891-1895 efter ritningar av arkitekten Erik Josephson i "Baltisk tegelgotik".^[4]^[5] Enligt en uppgörelse med Göteborgs stad och staten togs kasernen vid Ekelundstorget över av Kungl. Andra Göta artilleriregemente fram till den 1 april 1898, då kasernen helt gick över till staden.

Den 1 oktober 1895 invigdes Kvibergs Kaserner och Göta artilleriregemente flyttade dit. Sedan 1798 hade Kungliga Göta artilleriregemente funnits vid Kaserntorget i centrala staden. 1890 köpte kronan Kvibergs Landeri och Erik Josephsson, arkitekt vid Kungliga Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, ritade Kvibergs Kasernetablissement, sedermera kallat Kvibergs Kaserner. Anläggningen uppfördes 1892-1895 och byggmästare var F O Peterson & Söner AB. Byggnaderna utformades i tidstypisk stil som var inspirerad av gotiken och medeltida borgararkitektur. Samtliga byggnader har fasader av rött tegel och svart plåt på taken. Husen är i huvudsak symmetriskt placerade och omfattade ursprungligen bland annat kanslibyggnad, kaserner, exercishus, matsal, vinterstall, sommarstall och ridhus. Byggnaderna grupperades kring en nedre och en övre kaserngård samt en bakre kaserngård mot norr.

I samband med flytten till Kviberg omorganiserades regementet till att bli ett utbildningsregemente för fältartilleriet. Efter hand utvidgades anläggningen. Åren 1903–1905 tillkom nya stallbyggnader i norr. En officersmäss uppfördes 1912 och ett sjukhus 1921. Sjukstallet byggdes 1931 och samma år flyttade regementet sina förrådslokaler i Kronhuskvarteret till det nybyggda "tyghuset" på Kviberg. Regementet fanns kvar på Kviberg till den 31 mars 1962 då det upplöstes och avvecklades. Den 1 april 1962 övertogs kasernområdet av Göta luftvärnsregemente (Lv 6), då det omlokaliserades från Högsbo till Kviberg. När Lv 6 den 30 juni 1994 flyttade till Halmstad var en hundraårig militär epok på Kviberg över.

Nuläge - ett civilt område

Idag har Kvibergsområdet inriktning på idrott, föreningsliv och kultur och hyser en mängd verksamheter. När Lv 6 flyttades genom försvarsbeslutet 1992 köpte Göteborgs kommun området av Fortifikationsverket. På platsen finns idag kommunal förvaltning, bostäder, småföretag, föreningslokaler och annan verksamhet. Regementsmuseet Kvibergs museum finns också inom området,^[3] liksom Kvibergs marknad i de före detta stallbyggnaderna.

Referenser

Noter

^ Kvibergs kaserner, karta från Lantmäteriet.
^ [a b] Kvibergs kaserner, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
^ [a b] Kvibergs kaserner, Higab.
^ Atlestam, Ingrid; Claes Caldenby; Mårten Tiselius (1993). Gamlestaden - historik och arkitekturguide. Göteborg: Göteborgs stad Kortedala & Chalmers tekniska högskola. sid. 44. ISSN 0281-2215
^ Stenström, Fritz Waldemar Nikodemus (1920). Örgryte genom tiderna, band I. Göteborg: Wettergren & Kerber

Webbkällor

Kvibergs kaserner, karta från Lantmäteriet. Läst 7 juli 2014.
Kvibergs kaserner, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 7 juli 2014.
Kvibergs kaserner, Higab. Läst 7 juli 2014.

Tryckta källor

Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Haspen Förlag. sid. 8, 43. ISBN 91-970916-3-4
Rundqvist, Agne; Ralf Scander; Anders Bothén; Elof Lindälv (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. Göteborgs hembygdsförbund. sid. 36, 50, 71

Vidare läsning

Andersson Stig; Platerud Sven; Ågren Gunnar (1994). Kvibergs kaserner: militär byggnation under ett sekel. Göteborg: Göta luftvärnsregemente. Libris 7449959. ISBN 9163025132
Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 321-322. Libris 19352952. ISBN 9789176862742

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kvibergs kaserner.
Bilder & media
Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
Kviberg – Götamässen, Higab.
Kviberg – Museet, Higab.
Kviberg – Nedre Kaserngård, Higab.
Kviberg – Stallarna, Higab.
Kviberg – Övre Kaserngård, Higab.

[1] Kvibergs kaserner, karta från Lantmäteriet.

[RAÄ-2] [a b] Kvibergs kaserner, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[higab-3] [a b] Kvibergs kaserner, Higab.

[4] Atlestam, Ingrid; Claes Caldenby; Mårten Tiselius (1993). Gamlestaden - historik och arkitekturguide. Göteborg: Göteborgs stad Kortedala & Chalmers tekniska högskola. sid. 44. ISSN 0281-2215

[5] Stenström, Fritz Waldemar Nikodemus (1920). Örgryte genom tiderna, band I. Göteborg: Wettergren & Kerber

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]