Nya svenska samskolan – Wikipedia

Nya Svenska Samskolan
Lönkan
Nya svenska samskolanin rakennus Sandelsinkadulla - N11799 - hkm.HKMS000005-00000war.jpg
Lönkan 1954-1977 på Sandelsgatan 3
SkoltypLäroverk
OrtHelsingfors
LandFinland
Grundad1888
Nedlagd1977

Nya Svenska Samskolan (även kallad Lönnbeckska samskolan, Lönkan), var ett svenskspråkigt privat läroverk i Helsingfors 1888–1977. Skolan grundades som en nioklassig skola. Vid övergången till grundskolsystemet 1977 bildade mellanskoleklasserna Högstadieskolan Lönkan och gymnasieklasserna Lönnbeckska gymnasiet.[1][2]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Skolan verkade ursprungligen som ett nioklassigt läroverk och hörde under Finlands autonoma tid till de ledande samskolorna i landet. I skolan utvecklades läroplanerna ända fram till förtryckstiden 1899–1905 och 1908–1917.[2]

Skolan grundades våren 1888 som en 9-klassig samskola. Grundarna var överlärare Viktor Heikel, assessor Uno Kurtén, privatlärare Helena Alfthan och filosofie magister Albin Lönnbeck. Lönnbeck var skolans första rektor och gav skolan smeknamnet "Lönnbeckska skolan".[2] Lönkan grundades efter en konflikt bland lärarkåren i Läroverket för gossar och flickor även kallad Brobergska skolan, "Broban" där grundarna bröt sig ur ”Broban”.[3]

Skolan ägdes av skolans grundare 1888–1899 och av Stiftelsen Nya svenska samskolan 1899–1977.[2]

Skolan inledde sin verksamhet i Standertskjölds stenhus vid Norra kajen 4. Skolans verksamhet fortsatte 1889 på Bulvarden 7-8 i ett hus som ägdes av Viktor Heikel.

Från hösten 1911 fick skolan ett trähus vid Andrégatan 12 (senare Lönnrotsgatan). Under första världskriget fungerade ”urlönnbeckaren” Eirik Hornborg som skolans rektor. Hela 24 stycken av skolans elever och personal anslöt sig till jägarrörelsen. En av dem var rektorn och historikern Eirik Hornborg.[4]

År 1954 togs den nya skolbyggnaden i Bortre Tölö i bruk på Sandelsgatan 3.[2] I slutet av 1940-talet hade skolhuset på Lönnrotsgatan bli både utslitet och för litet. Det fanns flera klasser på över 40 elever. Under läsåret 1947–1948 började man planera ett nytt skolhus. Helsingfors stad skänkte en tomt vid Tölö torg och läsåret 1954–1955 kunde inledas i det nya skolhuset som var planerat för 450 elever. Arkitekt Hilding Ekelund ritade huset. Som mest fanns det 610 elever i Lönkan 1958–1959. När skolan var som störst hade man en egen läkare, skolsköterska och skolpsykolog.[5]

Vid övergången till grundskolsystemet 1977 bildade mellanskoleklasserna Högstadieskolan Lönkan och gymnasieklasserna Lönnbeckska gymnasiet.[2]

Skolbyggnaden byggd 1954 inhyser sedan 2015 Tölö gymnasium.[6]

Rektorer

[redigera | redigera wikitext]

Kända alumner

[redigera | redigera wikitext]

Publikationer om skolan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nya svenska samskolan 1888-1938, Helsingfors 1938.
  • Nya svenska samskolan sjuttio år, Nya svenska samskolan redogörelse för läsåret 1957-1958, Helsingfors 1958.
  • Backmann, Leo, m.fl. (red.), Nya svenska samskolan 1938-1963, Helsingfors 1963.
  • Nya svenska samskolan, Lönnbeckska gymnasiet 1888-1988, Hangö 1988.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Nya svenska samskola”. koulurekisteri.hel.fi. https://koulurekisteri.hel.fi/#/koulut/371/vuosi/1888. Läst 1 april 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”NYA SVENSKA SAMSKOLAN (HELSINGFORS)”. www.yksityiskoulut.fi. http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/nyasamskolan.htm. Läst 12 mars 2021. 
  3. ^ Nya svenska samskolan/Lönnbeckska gymnasiet 1888-1988, Hangö 1988, s 9. Läst 28 januari 2018 
  4. ^ Nya svenska samskolan/Lönnbeckska gymnasiet 1888-1988, Hangö 1988, s 12-13. Läst 28 januari 2018 
  5. ^ Nya svenska samskolan/Lönnbeckska gymnasiet 1888-1988, Hangö 1988, s16-17. Läst 28 januari 2018 
  6. ^ ”Tölö gymnasium”. Helsingin kaupunki. https://www.hel.fi/tolog/sv/. Läst 22 mars 2021. 
v • r
Svenska lärdomsskolor i Helsingfors fram till 1977
Fram till 1977
Norsen 1864–1977 · Lavan 1870–1966 · Revan 1872–1968 · Vilohemmet 1879–1963 · Tyska 1881–1977 · Lärkan 1882–1977 · Broban 1883–1977 · Lönkan 1888–1977 · Apollo 1889–1973 · Brändö 1912–77 · Pontan 1913–1952 · Åggelby 1912–1977 · Arken 1919–1968 · Bullan 1919–1974 · Judiska 1920–1936 · Zillen 1928–1975 · ASL 1930–1977 · Aftis 1947–1977 · Muncca 1952–1977 · Steiner 1955–1976 · Drumsö 1957–1975 · Minerva 1973–1977 · BSS 1963–1973 · ÖSL 1973–1977
Före 1945
Bööks lyceum 1831–1891 · Friherrinnan von Rosens flickpension 1838–1844 · Bullan 1844–1919 · Blomqvistska skolan 1850–1865  · Sahlbergska 1870–1890 · Forsmans flickskola 1900–1910
Se även Lista över svenskspråkiga skolor i Storhelsingfors
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nya_svenska_samskolan&oldid=55868197”