Olof Palmes internationella center – Wikipedia

Olof Palmes internationella center (engelska: Olof Palme International Center), ofta kallat Palmecentret, är den svenska socialdemokratiska arbetarrörelsens gemensamma organisation för internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning kring internationell solidaritet.

1978 bildades Arbetarrörelsens internationella centrum (AIC) av Socialdemokraterna (SAP), Kooperativa Förbundet (KF) och Landsorganisationen (LO). 1992 bytte det namn till Olof Palmes internationella centrum, samtidigt som Arbetarrörelsens Internationella Solidaritetsfond (kallad I-fonden, bildad i november 1979) och Arbetarrörelsens Fredsforum (bildad 1981) inlemmades.

Palmecentret har 27 medlemsorganisationer från svensk arbetarrörelse, bland annat det socialdemokratiska partiet (SAP), ABF, fackförbund inom LO, Hyresgästföreningen och Folkets Hus och Parker.[1]

Palmecentret samlar, genom sina medlemsorganisationer, folkrörelser som jobbar socialt, fackligt och politiskt. Det har tre huvudområden: folkligt deltagande, fackligt samhällsarbete och partipolitiskt organiserande.

Palmecentret arbetar i Olof Palmes anda[förtydliga] för demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Det samarbetar med människor och organisationer[förtydliga] världen över, bland annat i Burma, Palestina, Zimbabwe, Serbien och Namibia. Palmecentret arbetar[förtydliga] för att ge makt åt människor att förändra sina samhällen och därmed sina egna liv. Kvinnor, ungdomar och aktiva på gräsrotsnivå är prioriterade målgrupper.

Centret har hand om[förtydliga] det partiinriktade demokratistöd SAP får genom Sida. Genom det partiinriktade demokratistödet stödjer Socialdemokraterna och Palmecentret uppbyggnaden av socialdemokratiska systerpartier runt om i världen. Det görs både i länder som har svaga demokratiska system och i diktaturer. Samarbetet fokuserar på utbildning för partiernas ledningar och medlemmar, utveckling av organisationerna och erfarenhetsutbyte.

En viktig uppgift för Palmecentret är att sprida kunskap om och diskutera internationella frågor. Palmecentret vill stimulera debatten och anordnar seminarier och öppna möten där samarbetspartners, politiker, experter och debattörer medverkar. De ger också ut böcker och studiematerial.

Palmecentret bedriver drygt 200 utvecklingsprojekt i fler än 30 länder, bland annat i Burma, Sydafrika, Filippinerna och Bosnien och Hercegovina.[förtydliga]

Finansiering

[redigera | redigera wikitext]

Palmecentrets projekt finansieras till cirka 90 procent av Sida[förtydliga] till 10 procent av insamling och av medlemsorganisationerna. Palmecentret är en av Sidas ramorganisationer. Medel för verksamheten samlas in till Arbetarrörelsens Internationella Solidaritetsfond, som finansierar delar av Palmecentrets verksamhet.

Medlemsorganisationer

[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet var 33 organisationer medlemmar i Palmecentret, men har sedan minskat till 27 organisationer. Minskningen beror dels på att exempelvis Riksbyggen, OKQ8 och Fonus valt att istället vara medlemmar i We Effect (tidigare Kooperation utan gränser) och dels på att några LO-förbund har gått samman.[2]

Källa: [1]

Generalsekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Styrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] "Medlemsorganisationer". Olof Palmes internationella center. Läst 23 maj 2020.
  2. ^ "Verksamhetsberättelse 2012". Olof Palmes internationella center. Läst 23 maj 2020.
  3. ^ ”Sten Andersson död”. Helsingborgs Dagblad. 16 september 2006. https://www.hd.se/2006-09-16/sten-andersson-dod. Läst 23 maj 2020. 
  4. ^ "Marita Ulvskog ny ordförande för Palmecentret" Arkiverad 14 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine.. Olof Palmes internationella center. 25 april 2018. Läst 23 maj 2020.
  5. ^ "Margot Wallström ny ordförande för Palmecentret". Olof Palmes internationella center. 24 maj 2022.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]