Roadracing-VM 2008 – Wikipedia

Roadracing-VM 2008 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna MotoGP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. Säsongen 2008 bestod av 18 omgångar för MotoGP, 16 för 250GP och 17 för 125GP, 28 för Superbike och 13 för Supersport. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör.

Världsmästare i roadracing 2008
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
MotoGP Valentino Rossi Yamaha
250GP Marco Simoncelli Aprilia
125GP Mike di Meglio Aprilia
Superbike Troy Bayliss Ducati
Supersport Andrew Pitt Honda
Endurance S.E.R.T. 1 (Julien Da Costa) Suzuki
Sidvagn Pekka Päivärinta / Timo Karttiala -

Inga större reglementsförändringar inför årets säsong. Klassen är således en ren prototyp-klass för motorcyklar med fyrtaktsmotorer med en maximal slagvolym på 800cm3.

2008 såg ovanligt många nykomlingar (rookies) ta plats i klassen. De trea främsta i 2007 års 250GP-VM, Jorge Lorenzo, Andrea Dovizioso och Alex de Angelis, samt världsmästaren i Superbike James Toseland fick alla styrningar i kungaklassen.

Teamuppställningar 2008

[redigera | redigera wikitext]
Team Nr Förare Nr Förare
Marlboro Ducati 1 Casey Stoner 33 Marco Melandri
FIAT Yamaha 46 Valentino Rossi 48 Jorge Lorenzo
Repsol Honda 2 Dani Pedrosa 69 Nicky Hayden
Rizla Suzuki 7 Chris Vermeulen 65 Loris Capirossi
San Carlo Honda 15 Alex de Angelis 56 Shinya Nakano
Team Kawasaki 13 Anthony West 21 John Hopkins
Alice Ducati 24 Toni Elías 50 Sylvain Guintoli
LCR Honda 14 Randy de Puniet - -
Tech 3 Yamaha 5 Colin Edwards 52 James Toseland
JiR Scot Honda 4 Andrea Dovizioso - -

VM-tabell MotoGP

[redigera | redigera wikitext]

Slutställning efter 18 av 18 deltävlingar. Rossi klar världsmästare efter 15 deltävlingar.

Placering Förare Fabrikat Poäng
1 Valentino Rossi FIAT Yamaha 373
2 Casey Stoner Ducati Marlboro 280
3 Dani Pedrosa Repsol Honda 249
4 Jorge Lorenzo FIAT Yamaha 190
5 Andrea Dovizioso JiR Team Scot Honda 174
6 Nicky Hayden Repsol Honda 155
7 Colin Edwards Tech 3 Yamaha 144
8 Chris Vermeulen Rizla Suzuki 128
9 Shinya Nakano San Carlo Honda 126
10 Loris Capirossi Rizla Suzuki 118
11 James Toseland Tech 3 Yamaha 105
12 Toni Elías Alice Ducati 92
13 Sylvain Guintoli Alice Ducati 67
14 Alex de Angelis San Carlo Honda 63
15 Randy de Puniet LCR Honda 61
16 John Hopkins Kawasaki Racing 57
17 Marco Melandri Ducati Marlboro 51
18 Anthony West Kawasaki Racing 50
19 Ben Spies Rizla Suzuki 20
20 Jamie Hacking Kawasaki Racing 5
21 Tadayuki Okada Repsol Honda 2

Deltävlingar MotoGP

[redigera | redigera wikitext]
Datum Grand Prix Bana Vinnande förare Konstruktör Rapport
9 mars Qatar Losail Casey Stoner Ducati *
30 mars Spanien Jerez Dani Pedrosa Honda *
13 april Portugal Estoril Jorge Lorenzo Yamaha *
4 maj Kina Shanghai Valentino Rossi Yamaha *
18 maj Frankrike Le Mans Valentino Rossi Yamaha *
1 juni Italien Mugello Valentino Rossi Yamaha *
8 juni Katalonien Barcelona Dani Pedrosa Honda *
22 juni Storbritannien Donington Park Casey Stoner Ducati *
28 juni Holland Assen Casey Stoner Ducati *
13 juli Tyskland Sachsenring Casey Stoner Ducati *
20 juli USA Laguna Seca Valentino Rossi Yamaha *
17 augusti Tjeckien Brno Valentino Rossi Yamaha *
31 augusti San Marino Misano Valentino Rossi Yamaha *
14 september Indianapolis Indianapolis Valentino Rossi Yamaha *
28 september Japan Motegi Valentino Rossi Yamaha *
5 oktober Australien Phillip Island Casey Stoner Ducati *
19 oktober Malaysia Sepang Valentino Rossi Yamaha *
26 oktober Valencia Valencia Casey Stoner Ducati *

Klassen är oförändrat en prototypklass för motorcyklar med maximalt 250cm3s slagvolym, tvåtakt är tillåtet och alla maskiner i årets VM är av den typen. Supportklass till MotoGP.

Tävlingar körs enligt samma kalender som MotoGP-klassen med undantag för deltävlingen på Laguna Seca där supportklasserna inte deltar.

De tre främsta från fjolårets VM-tabell flyttade upp till MotoGP-klassen. Samtidigt fylldes startlistan på med starka nykomlingar från 125GP som Mattia Pasini och Lukas Pesek.

VM-tabell 250GP

[redigera | redigera wikitext]

Slutställning efter 16 av 16[1] deltävlingar. Simoncelli klar världsmästare i näst sista deltävlingen:

Placering Förare Fabrikat Poäng
1 Marco Simoncelli Gilera 281
2 Álvaro Bautista Aprilia 244
3 Mika Kallio KTM 196
4 Alex Debón Aprilia 176
5 Yuki Takahashi Honda 167
6 Héctor Barberá Aprilia 142
7 Hiroshi Aoyama KTM 139
8 Mattia Pasini Aprilia 132
9 Roberto Locatelli Gilera 110
10 Julián Simón KTM 109
11 Thomas Lüthi Aprilia 108
12 Aleix Espargaro Aprilia 92
13 Ratthapark Wilairot Honda 73
14 Héctor Faubel Aprilia 64
15 Lukás Pesek Aprilia 43
16 Karel Abraham Aprilia 40
17 Alex Baldolini Aprilia 35
18 Fabrizio Lai Gilera 33
19 Manuel Poggiali Gilera 16
20 Imre Tóth Aprilia 9

Deltävlingar 250GP

[redigera | redigera wikitext]
Datum Grand Prix Bana Vinnande förare Konstruktör Rapport
9 mars Qatar Losail Mattia Pasini Aprilia *
30 mars Spanien Jerez Mika Kallio KTM *
13 april Portugal Estoril Álvaro Bautista Aprilia *
4 maj Kina Shanghai Mika Kallio KTM *
18 maj Frankrike Le Mans Alex Debón Aprilia *
1 juni Italien Mugello Marco Simoncelli Gilera *
8 juni Katalonien Barcelona Marco Simoncelli Gilera *
22 juni Storbritannien Donington Park Mika Kallio KTM *
28 juni Holland Assen Álvaro Bautista Aprilia *
13 juli Tyskland Sachsenring Marco Simoncelli Gilera *
17 augusti Tjeckien Brno Alex Debón Aprilia *
31 augusti San Marino Misano Álvaro Bautista Aprilia *
14 september Indianapolis Indianapolis Inställt race *
28 september Japan Motegi Marco Simoncelli Gilera *
5 oktober Australien Phillip Island Marco Simoncelli Gilera *
19 oktober Malaysia Sepang Álvaro Bautista Aprilia *
26 oktober Valencia Valencia Marco Simoncelli Gilera *

Klassen är oförändrat en prototypklass för motorcyklar utrustade med encylindriga motor med maximalt 125cm3s slagvolym, tvåtakt är tillåtet och alla maskiner i årets VM är av den typen. Supportklass till MotoGP.

Tävlingar körs enligt samma kalender som MotoGP-klassen med undantag för deltävlingen på Laguna Seca där supportklasserna inte deltar.

VM-tabell 125GP

[redigera | redigera wikitext]

Slutställning efter 17 deltävlingar. Di Meglio klar världsmästare efter 15 deltävlingar.

Placering Förare Fabrikat Poäng
1 Mike di Meglio Derbi 264
2 Simone Corsi Aprilia 225
3 Gábor Talmácsi Aprilia 206
4 Stefan Bradl Aprilia 187
5 Nicolás Terol Aprilia 176
6 Bradley Smith Aprilia 150
7 Joan Olivé Derbi 142
8 Sandro Cortese Aprilia 141
9 Pol Espargaró Derbi 124
10 Andrea Iannone Aprilia 106
11 Scott Redding Aprilia 105

Deltävlingar 125GP

[redigera | redigera wikitext]
Datum Grand Prix Bana Vinnande förare Konstruktör Rapport
9 mars Qatar Losail Sergio Gadea Aprilia *
30 mars Spanien Jerez Simone Corsi Aprilia *
13 april Portugal Estoril Simone Corsi Aprilia *
4 maj Kina Shanghai Andrea Iannone Aprilia *
18 maj Frankrike Le Mans Mike di Meglio Derbi *
1 juni Italien Mugello Simone Corsi Aprilia *
8 juni Katalonien Barcelona Mike di Meglio Derbi *
22 juni Storbritannien Donington Park Scott Redding Aprilia *
28 juni Holland Assen Gábor Talmácsi Aprilia *
13 juli Tyskland Sachsenring Mike di Meglio Derbi *
17 augusti Tjeckien Brno Stefan Bradl Aprilia *
31 augusti San Marino Misano Gábor Talmácsi Aprilia *
14 september Indianapolis Indianapolis Nicolás Terol Aprilia *
28 september Japan Motegi Stefan Bradl Aprilia *
5 oktober Australien Phillip Island Mike di Meglio Derbi *
19 oktober Malaysia Sepang Gábor Talmácsi Aprilia *
26 oktober Valencia Valencia Simone Corsi Aprilia *
  1. ^ 17 race var planerade, men deltävlingen i Indianapolis ställdes in p.g.a. svåra väderförhållanden.