Rosmarin – Wikipedia
Rosmarin | |
Från Franz Eugen Köhler:
Alla nedanstående figurer är förstoringar
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Plisterordningen Lamiales |
Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
Släkte | Rosmarinus |
Art | Rosmarin R. officinalis |
Vetenskapligt namn | |
§ Rosmarinus officinalis | |
Auktor | L., 1753 |
Rosmarin (Rosmarinus officinalis) är en art i familjen kransblommiga växter[1].
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Ämne | Mängd [2] | RDI a) (%) [3] |
---|---|---|
Energi | 1 387 kJ (331 kcal) | Rask gång 10 000 steg |
Kolhydrater | 64,06 g | Uppgift saknas |
varav kostfiber | 42,6 g | |
Fett (sammanlagt) | 15,22 g | Uppgift saknas |
varav mättat fett | 7,371 g | |
enkelomättat fett | 3,014 g | |
fleromättat fett | 2,339 g | |
Vatten | 9,31 g | |
Aska | 6,53 g | |
Protein | 4,88 g | Uppgift saknas |
Kalcium | 1,280 g | 160 |
Magnesium | 220 mg | 59 |
Fosfor | 70 mg | 10 |
Askorbinsyra (C-vitamin) | 61,2 mg | 0,8 |
Fytosteroler | 58 mg | Uppgift saknas |
Natrium | 50 mg | 6 |
Järn | 25,25 mg | 180 |
Zink | 3,23 mg | 32 |
Mangan | 1,867 mg | 93 |
Pyridoxiner (B6-vitamingruppen) | 1,74 mg | 100 |
Niacin (B3-vitamin) | 1 mg | 16 niacinekvivalenter |
Koppar | 550 μg | 55 |
Tiamin (B1-vitamin | 514 μg | 47 |
Riboflavin (B2-vitamin) | 428 μg | 31 |
Folat (B9-vitamin) | 307 μg | 153 |
Selen | 4,6 μg | 8 |
Retinol (A-vitamin) | 3 128 IE | 800 retinolekvivalenter |
_______________ a) Rekommenderat dagligt intag, typvärden för 50-årig man. För annan ålder, kvinnor och barn kan värdena avvika, såväl uppåt som nedåt |
Rosmarin är en städsegrön halvbuske som blir mellan 0,5 och 2 m hög där den är vildväxande. Grenarna är bruna och kan vara upprätta, utbredda eller, mer sällan, krypande. Bladen är barrliknande, skaftlösa med inrullade kanter, mörkgröna på ovansidan och gråaktigt ullhåriga på undersidan. De är 15 – 40 mm långa, 1,2 – 3,5 mm breda och mycket aromatiska. Blomställningen och blomskaft har stjärnhår. Foderbladen är gröna eller purpuraktiga, från början ullhåriga, senare nästan kala. Kronan blir 10 –1 2 mm, blekt blå eller mer sällan vitt eller rosa.
Det finns även odlade sorter med vita, rosa eller lila blommor.
Rosmarin tål beskärning väl, vilket gör den till en mycket bra örtkrydda.
En liknande art är Rosmarinus eriocalyx som dock har grå grenar, mindre blad (5 – 15 mm) och blomställningar med både stjärnhår och långa glandelhår.
Rosmarin är vildväxande i trakterna kring Medelhavet.
I Sverige odlas den oftast i kruka, men klarar sig ofta på friland längs kusterna i Sydsverige. I övriga Sverige går det bra att sätta ut plantor i trädgården under sommarhalvåret, men de bör tas in under vintern.
Varmt och soligt i näringsrik mylla.
- Släktnamnet rosmarinus kommer från latin och betyder "havets dagg".[4] En teori är att namnet i den betydelsen beror på att rosmarinens blommor är ljusblå, små och många, och att det kan se ut som om växten är täckt av daggdroppar, när den blommar.
- Artepitetet officinalis kommer av latin officina, med grundbetydelsen verkstad, men med den speciella tillämpningen apotek, som tillverkar läkemedel. Syftningen är rosmarins traditionella användning som medicinalväxt.
Ordet "rosmarin" finns belagt i svenska språket sedan 1500-talet.[4]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
De färska eller torkade bladen används som krydda till bland annat kött, vilt och kyckling.
Färsk rosmarin kan användas både vid tillagning och i sallader.
Den torkade formen består av korta hackade växtdelar, men blir oftast inte mjuka under tillagning, vilket kan uppfattas som något störande vid förtäring.
I områden med medelhavsklimat används rosmarin som flerårig prydnadsväxt.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Redan under medeltiden användes rosmarin som ingrediens i rökelse och i aromatiska oljor.
Växten ansågs förr skydda mot onda makter[källa behövs], och skulle även vara bra för minnet och studier[1].
Bilder
[redigera | redigera wikitext]- Rosmarinplanta
- Trädgårdsprydnad
- Blommor i kvistens topp
- Blommorna sitter i bladvecken
- Blommor i närbild
- Blad
- En rosmarin-stjälk
- Frukter och frön
- Torkade rosmarinblad
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”rosmarin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rosmarin. Läst 28 april 2020. [inloggning kan krävas]
- ^ USDA, Spices, rosemary, dried
- ^ Beräknat med data från Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 1993:21 [1] Arkiverad 21 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”rosmarin | svenska.se”. https://svenska.se/tre/. Läst 28 april 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Carl von Linnés växtbibliotek - Rosmarin
- Wikimedia Commons har media som rör Rosmarin.