Tuve socken – Wikipedia

Tuve socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradÖstra Hisings härad
KommunGöteborgs kommun
Bildadmedeltiden
Area17 kvadratkilometer
Upphov tillTuve landskommun
Tuve församling
MotsvararTuve distrikt
TingslagHisings, Sävedals och Kungälvs tingslag (–)
Askims, Hisings och Sävedals tingslag ()
Västra och Östra Hisings tingslag (–)
Karta
Tuve sockens läge i Västra Götalands län.
Tuve sockens läge i Västra Götalands län.
Tuve sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater57°45′57″N 11°55′59″Ö / 57.76583333°N 11.93305556°Ö / 57.76583333; 11.93305556
Koder, länkar
Sockenkod1613
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Tuve distrikt
Redigera Wikidata

Tuve socken i Västergötland ingick i Östra Hisings härad, uppgick 1967 i Göteborgs stad och området ingår sedan 1971 i Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 Tuve distrikt.

Socknens areal är 16,75 kvadratkilometer varav 16,55 land.[1] År 2000 fanns här 10 337 invånare.[2] En del av tätorten Göteborg (Tuve) samt sockenkyrkan Tuve kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Tuve socken har medeltida ursprung. Socknen ingick före mitten av 1200-talet i Hisings skeppsreda i Älvsyssel, Norge.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tuve församling och för de borgerliga frågorna bildades Tuve landskommun. Landskommunen uppgick 1967 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.[2] Tuve församling uppgick 2010 i Tuve-Säve församling.[3] Området är numera en stadsdel och primärområde i Göteborg med namnet Tuve.

1 januari 2016 inrättades distriktet Tuve, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Östra Hisings härad. De indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Tuve socken ligger nordväst om Göteborg på östra Hisingen kring Kvillebäcken och Holmbäcken. Socknen har en slättbygd med inslag av skogiga bergplatåer främst i väster.[6][1][7]

Kvillebäckens dalgång går i nord-sydlig riktning. Tuve socken börjar vid Hildedal i söder och sträcker sig norrut längs Tuvevägen genom Grimbo och stadsdelen Tuve, därefter vidgas dalen vid Skändla när den går ihop med Holmbäckens dalgång som ansluter från väster.

Väster om Kvillebäckens dalgång breder ett bergigt och till stora delar skogbeklätt landskap ut sig fram till Hisingsleden i väster. Allra längst i söder ligger S. A. Hedlunds park och Kärrdalen, norr om detta ligger friluftsområdet Kättilsröd och i anslutning till leden i väster Volvo Tuveverken. Bergen övergår i norr till lerslätter vid Stora Holm och Holmbäckens dalgång.

I norr avgränsas socknen av berget Skändla rös, mellan berget och de centrala bergen breder ett odlingslandskap ut sig som delvis är ersatt av småskalig industri och en stor trafikövningsplats vid Stora Holm i väster.

Stora Holms säteri

[redigera | redigera wikitext]
Stora Holms säteri.

En sätesgård var Stora Holms säteri. Holm var ursprungligen tre stycken skattegårdar, vilka förenades till en större gård om tre hemman. Den blev frälse i början av 1600-talet. År 1647 blev gården köpt frälse av Regner Lehuusen. I 1654 års Jordebok förtecknas gården dock som skatte, men med ovanstående upplysning som marginalanteckning. År 1690 reducerades Holm ifrån greve Robbert Douglas arvingar och fick ingå i indelningsverket som löneboställe åt översten och kommendanten i Göteborg, fortfarande som säteri, men arrenderades ut. Riksrådet greve Carl Dücher bytte 1721 till sig gården, som därmed åter blev frälse. Den hade då ett torp, och 1748 omtalas fyra stycken torpställen under gården: Torpet, Hagen, Boekullen och Grimman.[8]

1974 bildade dramatikern Ellen Bergman Göteborgs kammarteaterStora Holm, där hon också bodde. Här kombinerade hon mat- och avancerade teaterupplevelser på ett för den tiden unikt sätt. Verksamheten lades ner 1986.[9]

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 30 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns spridda gravar, åtta gravfält och en fornborg.[6][10][11][7]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 529 1810 till 903 1810 varefter den minskade till 628 år 1900. Sedan dess har folkmängden ökat till 11 803 1980 då den var som störst under 1900-talet. Den stora expansionen ägde rum efter 1960 då folkmängden fortfarande var 2 004 personer.[12]

Namnet skrevs 1462 Twfua och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller tuva troligen syftande på en bergknalle.[13]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tuve socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Administrativ historik för Tuve socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ En bok om Tuve, utgiven av Tuve Hembygds- och Fornminnesförening 1966, s. 208.
  9. ^ ”skbl.se - Ellen Anna Bergman”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/EllenBergman. Läst 18 januari 2024. 
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tuve socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tuve socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  12. ^ Folkmängd 1810-1890 Tuve i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 8 juni 2016)
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Andersson, Stina (2002). ”Bland gravar och boplatser i Tuve”. Fynd (Göteborg. 1985) 2002:1/2,: sid. 25-37 : ill.. 0282-7301. ISSN 0282-7301.  Libris 11090292
  • Welin Ulla, red (1966). En bok om Tuve. Göteborg: Utg. Libris 871733 
  • Emanuelsson, Lena (1999). Backa och Tuve kyrkogårdar. Kulturhistorisk inventering av Göteborgs kyrkogårdar, 99-2113129-X ; 11. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 11193739 
  • Eriksson, Folke; Bryman Werner (1983). Tuve: en promenad i dess historia. [Göteborg]: [Förf.]. Libris 8206560 
  • Karlsson Stanley, red (1992). Gammalt och nytt i Tuve. Göteborg: Tuve hembygds- och fornminnesfören. Libris 7449266. ISBN 91-630-1512-9 (inb.) 
  • Rudd, Petra (2010). [Tuve]. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2010:1. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 11888342 
  • Tuve arbetarekommun 1930-1980.. Göteborg: Arbetarekommunen. 1980. Libris 503596 
  • Tuve hembygds- och fornminnesförening (1987). ”Tuvebornas torgförsäljning”. Bohuslän (Uddevalla : Bohusläns museum, 1979-) 1987 (9),: sid. 81-108 : ill.. ISSN 0348-937X. ISSN 0348-937X ISSN 0348-937X.  Libris 2877799
  • Lindsten Björn, red (2001). Tuve idrottsförening, Göteborg 50 år: jubileumsskrift för Tuve IF grundad 2 februari 1951. Göteborg: Tuve idrottsförening. Libris 8472754 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]