French
DeutschYamagata Aritomo – Wikipedia
| Yamagata Aritomo | |
 | |
| Född | 14 juni 1838[1] Hagi, Japan |
|---|---|
| Död | 1 februari 1922[2][3][1] (83 år) Koki-an, Japan |
| Andra namn | 辰之助 och 小助 |
| Medborgare i | Japan |
| Utbildad vid | Shōkasonjuku  |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Befattning | |
| Ledamot av Kizokuin Lord of Home Affairs (1883–1885) Japans premiärminister regeringen Yamagata I (1889–1891)[4] Japans premiärminister regeringen Yamagata II (1898–1900)[4] | |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Maka | Tomoko Yamagata |
| Utmärkelser | |
| Uppgående solens orden, första klass (1877) Uppgående solens orden, första klass (1877) Silvermedaljen med gult band (1891) Andra graden av Gyllene gladans orden (1895) Uppgående solens orden med paulowniablomster, första graden (1895) Stora ordensbandet av Krysantemumorden (1902) Första graden av Gyllene gladans orden (1906) Kedja av Krysantemumorden (1906) Förtjänstorden Ryska vita örnens orden Svarta örns orden Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Yamagata Aritomo, född den 14 juni 1838 i Choshu, död den 1 februari 1922), var en japansk furste, militär och statsman.
Född som samurai, ingick han i armén och deltog som regementsofficer i kejserliga restaurationskriget 1868. År 1870 blev han yngre och 1871 äldre vice krigsminister samt utnämndes 1872 till generalmajor och senare samma år till generallöjtnant. År 1873 blev han krigsminister.
Åren 1874 och 1876 deltog han i expeditionerna till Formosa och Korea, och 1877 undertryckte han med den nyorganiserade armén efter sju månaders fälttåg Satsumaupproret, varefter han 1878 blev chef för generalstaben, vilken befattning han innehade till 1885, då han utnämndes till inrikesminister. År 1889 blev han ministerpresident, 1892 justitieminister och 1893 president i riksrådet. Under tiden hade han (1884) upphöjts i grevligt stånd och (1890) befordrats till general.
När kriget med Kina 1894 utbröt, blev Yamagata befälhavare för 1:a armén, som besegrade kineserna vid Pyongyang i Korea (15 september) och vid Yalufloden (25 oktober), men på grund av sjukdom måste han i december samma år återvända hem, där han ånyo övertog krigsministerportföljen. Efter krigets slut 1895 blev han markis, var 1895–1898 generalinspektör för armén samt verkade för dennas nydaning efter tyskt mönster. År 1898 blev han fältmarskalk. Därefter var han åter ministerpresident (1898–1900), chef för generalstaben (1904–1905) och president i riksrådet (1905–1914). År 1907 utnämndes han till furste.
Som statsman företrädde han den strängt konservativa riktningen i landets inrikespolitik.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Yamagata, Aritomo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Yamagata, Aritomo i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7794726, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ямагата Аритомо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Yamagata-Aritomotopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.kantei.go.jp , läst: 3 juli 2019.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hackett, Roger Fleming. Yamagata Aritomo in the Rise of Modern Japan, 1838-1922. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1971.
| |||||||
|