Austronesiska språk – Wikipedia

De austronesiska språkens globala utbredning.

Malajo-polynesiska språk.

Oceaniska språk.

Austronesiska språk (av latin auster, "sydvind", och grekiska nēsos, "ö") är en språkfamilj med kärnområde på öarna i Sydostasien och Stilla havet. Det enda språket som talas endemiskt utanför detta område är malagasy, språket på Madagaskar. Man räknar med att åtminstone 5 % av jordens befolkning talar ett språk ifrån denna familj.

Språkfamiljen har tio primärundergrupper. Av dessa finns nio i Taiwan och omkringliggande öar. Dessa språk kallas formosanska språk och är inte släkt med kinesiskan. Den sista gruppen är stamspråk för alla de andra språken i familjen, de malajo-polynesiska språken. Dessa delas sedan in i två grupper, de västliga och centralöstra malajo-polynesiska språken. De västliga talas av omkring 300 miljoner människor, och de centralöstliga av cirka en miljon.

Med sina 1 268 språk och en utbredning från Madagaskar till Påskön är språkfamiljen en av de största i världen både vad gäller utbredning och antal språk.^[1]

Språkforskning och arkeologi har visat att språket från början uppstod i sydöstra Kina och spred sig senare vidare till Taiwan.

Om den austronesiska familjens eventuella släktskap med andra språkfamiljer råder ej någon konsensus. Den ledande hypotesen kopplar ihop de austronesiska språken med de austro-asiatiska språken (vietnamesiska m.fl.) till en austrisk superfamilj, men detta har ej blivit vedertaget. Eventuellt skulle även tai–kadaispråken (thailändska m.fl.) och hmong-mienspråken kunna ingå.

Klassificeringen till vänster är en kompromiss mellan den i Ethnologue^[1] och den i engelskspråkiga Wikipedia.^{[bättre källa behövs]} De grupperar språken till familjer på lite olika sätt. Trädet till höger följer Ethnologue.

• Bantik
• Cebuano
• Filippinska
• Fijianska
• Kiribatiska
• Hawaiiska
• Ilokano
• Indonesiska
• Javanesiska
• Malajiska
• Maori
• Marshallesiska
• Nauriska
• Paiwan
• Tagalog
• Tetum
• Tonganska