Czesław Miłosz – Wikipedia

Czesław Miłosz
Czesław Miłosz (1911-2004), Kraków, december 1998.
Född	30 juni 1911 Šeteniai, guvernementet Kovno, Kejsardömet Ryssland
Död	14 augusti 2004 (93 år) Kraków, Polen
Yrke	Författare, professor, journalist, diplomat
Nationalitet	Polack Amerikan Litauer
Språk	amerikansk engelska, franska[1], polska[1][2], engelska[1], spanska[1] och tjeckiska[1]
Genrer	poesi och prosa
Priser	Neustadtpriset 1978 Nobelpriset i litteratur 1980
Partner	Jadwiga Waszkiewicz
Släktingar	Grażyna Strumiłło-Miłosz, Oscar Vladislas de Lubicz-Milosz, Joanna Milosz-Piekarska och Czeslaw de Wijs
Webbplats	https://web.archive.org/web/20111103062115/http://www.milosz365.eu/

Czesław Miłosz, född 30 juni 1911 i Šeteniai i Litauen (i dåvarande Ryssland), död 14 augusti 2004 i Kraków i Polen, var en polsk författare. Han mottog Nobelpriset i litteratur 1980.

Efter första världskriget flyttade familjen från Šeteniai till Wilno (som då tillhörde Polen), där han bland annat utbildades i hebreiska och tog en juristexamen.

Miłosz var en period bosatt i Paris där han började skriva poesi. När han flyttade tillbaka till Vilnius tog han arbete på en radiostation men blev avskedad för att han var "vänstervriden". Därefter flyttade han till Warszawa och efter en tid som författare blev han diplomat i Washington och Paris. 1951 sökte han politisk asyl i Frankrike och sedan 1960 var han bosatt i USA.

1961 blev Czesław Miłosz professor i slaviska språk och polens litteratur vid University of California, Berkeley. 1970 fick han sitt amerikanska medborgarskap.^[3] På 1990-talet återvände han till Polen och bosatte sig i Kraków. Mot slutet av sitt liv hade han tre pass: Polens, USA:s och Litauens.^[4]

I böcker som Issadalen (1955), Mitt Europa (1959) med mera och diverse artiklar har han diskuterat om det europeiska kulturarvet, inte bara det centraleuropeiska utan även Sverigerelaterat, bland annat finns i hans produktion en poetisk dikt om botanikern Carl von Linné och referenser till Emanuel Swedenborg. Miłosz har även som skönlitterär författare förstått flodens betydelse för kulturens blomstring, floden som på många sätt bundit samman Europa.

I Miłoszs poesi återkommer motiv som "gränsländer" vilket omfattar delvis gränslandet mellan poesi och prosa, mellan begrepp som tro och trolöshet, och i hans senare poesi finns en täthet av gränsöverskridande mellan olika tider. I hans sena poesisamlingar läggs en särskild tyngd på motstridigheter i jagets beskaffenhet. Miłosz pendlar mellan "varats" mikro- och ett makrokosmos och mellan olika ytterligheter i vår existens. Dessa dikter talar med en vis mans röst, men samtidigt har de något av ungdomlighetens ständigt nyfikna sökande.^[5] Miłoszs visuellt-symboliska poesi innehåller även dualismen mellan det idylliska och det apokalyptiska. Dessutom är en filosofisk eller religiös epifani ofta påtaglig.^[6] Där finns en viss motsägelse i Miłoszs inställning till sin nationalitet, ett talande citat kommer från författaren själv: "Jag föddes inte i Polen, jag uppfostrades inte i Polen, jag bor inte i Polen, men jag skriver på polska".^[7]

• Maktövertagandet (Zdobycie władzy, 1953) (översättning Martin von Zweigbergk, Bromberg, 1982)
• Issadalen (Dolina Issy, 1955) (översättning Kjell Rehnström, Bromberg, 1980)

• Själar i fångenskap (Zniewolony umysł,1953) (översättning Ingrid Ekman Nordgaard, Natur och kultur, 1956)
• Jag är här: essäer (i urval av Katarina Gruber, översättning från polska: Alexandra Josephson och Jan Nyberg, Bromberg, 1980)
• Mitt Europa (Rodzinna Europa) (översättning Stellan Ottosson, Bromberg, 1981)

• Möte: dikter (översättning från polska av Knut Ahnlund [m.fl.] och från engelska av Eva Bruno, Bromberg, 1980)
• Sången om pärlan och andra dikter (tolkning och efterord Nils Åke Nilsson, Bromberg, 1985)
• Samlade dikter 1931-1987 (nytolkningar och redaktion Nils Åke Nilsson, tolkningar av Knut Ahnlund [m.fl.], Bromberg, 1990)
• Vid flodens strand (Na brzegu rzeki) (tolkning och förord Anders Bodegård, Bromberg, 2000)
• Det, Orfeus och Eurydike (To och Orfeusz i Eurydyka) (översättning och efterord Anders Bodegård, Bromberg, 2004)
• Ärlig beskrivning (urval av Anders Bodegård och Leonard Neuger, Bromberg, 2011)
• Traktater på vers (Traktat moralny, Traktat poetycki, Sześć wykładów wierszem, Traktat teologiczny), (förord och översättning av Jurek Hirschberg, h:ström - Text & Kultur, 2016)

• Neustadts internationella litteraturpris 1978.
• Nobelpriset 1980.
• Heders-medborgare i staden Kraków 1993.

År 2011 firades Czesław Miłoszs 100-årsjubileum med flera festivaler, konserter, utställningar och diktuppläsningar. Polska ambassaden i Sverige uppmärksammade jubileet liksom t.ex. Chicago Literary Festival och Berkeley University i California där Miłosz var verksam, polska konsulatet i Lyon, Circulo de Bellas Artes i Madrid och många andra institutioner och organisationer.

När det gäller musikaliska tolkningar så har Aga Zaryan tolkat Miłoszs poesi i musik, både på engelska och på polska.^{[död länk]} En helt annan tolkning i musik har den litauiska kompositören Onutė Narbutaitė skrivit. 1997 komponerade hon ett oratorium för att hylla de kulturella utbyten som ägt rum i Litauen. Bland annat finns här texter ur Czesław Miłoszs diktsamlingar "Miasto bez imienia" ("Stad utan namn") och "Där solen går upp och där den går ner".

Andrzej Miłosz har gjort flera dokumentärfilmer om sin bror och 1982 gjorde regissören Tadeusz Konwicki en filmatisering av Czesław Miłoszs roman "Issadalen".

• Czeslaw Milosz läser dikten Magpiety, en dikt översatt till engelska.
• Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1980
• Nobelprize.org, Czesław Miłosz - Biografi
• Czesław Miłosz i Libris

• Milosz 100-årsjubileum år 2011

v • r Nobelpristagare i litteratur 1901–1925 Prudhomme (1901) · Mommsen (1902) · Bjørnson (1903) · F. Mistral, Echegaray (1904) · Sienkiewicz (1905) · Carducci (1906) · Kipling (1907) · Eucken (1908) · Lagerlöf (1909) · Heyse (1910) · Maeterlinck (1911) · Hauptmann (1912) · Tagore (1913) · Inget pris utdelades 1914. · Rolland (1915) · von Heidenstam (1916) · Gjellerup, Pontoppidan (1917) · Inget pris utdelades 1918. · Spitteler (1919) · Hamsun (1920) · France (1921) · Benavente (1922) · Yeats (1923) · Reymont (1924) · Shaw (1925) 1926–1950 Deledda (1926) · Bergson (1927) · Undset (1928) · Mann (1929) · Lewis (1930) · Karlfeldt (1931) · Galsworthy (1932) · Bunin (1933) · Pirandello (1934) · Inget pris utdelades 1935. · O’Neill (1936) · du Gard (1937) · Buck (1938) · Sillanpää (1939) · Inga priser utdelades 1940–1943. · Jensen (1944) · G. Mistral (1945) · Hesse (1946) · Gide (1947) · Eliot (1948) · Faulkner (1949) · Russell (1950) 1951–1975 Lagerkvist (1951) · Mauriac (1952) · Churchill (1953) · Hemingway (1954) · Laxness (1955) · Jiménez (1956) · Camus (1957) · Pasternak (1958) · Quasimodo (1959) · Perse (1960) · Andrić (1961) · Steinbeck (1962) · Seferis (1963) · Sartre (1964) · Sjolochov (1965) · Agnon, Sachs (1966) · Asturias (1967) · Kawabata (1968) · Beckett (1969) · Solzjenitsyn (1970) · Neruda (1971) · Böll (1972) · White (1973) · Johnson, Martinson (1974) · Montale (1975) 1976–2000 Bellow (1976) · Aleixandre (1977) · Singer (1978) · Elytis (1979) · Miłosz (1980) · Canetti (1981) · García Márquez (1982) · Golding (1983) · Seifert (1984) · Simon (1985) · Soyinka (1986) · Brodsky (1987) · Mahfouz (1988) · Cela (1989) · Paz (1990) · Gordimer (1991) · Walcott (1992) · Morrison (1993) · Oe (1994) · Heaney (1995) · Szymborska (1996) · Fo (1997) · Saramago (1998) · Grass (1999) · Gao (2000) Från 2001 Naipaul (2001) · Kertész (2002) · Coetzee (2003) · Jelinek (2004) · Pinter (2005) · Pamuk (2006) · Lessing (2007) · Le Clézio (2008) · Müller (2009) · Vargas Llosa (2010) · Tranströmer (2011) · Mo Yan (2012) · Munro (2013) · Modiano (2014) · Aleksijevitj (2015) · Dylan (2016) · Ishiguro (2017) · Tokarczuk (2018) · Handke (2019) · Glück (2020) · Gurnah (2021) · Ernaux (2022) · Fosse (2023) · Han (2024)