Rysslands flotta – Wikipedia

Rysslands flotta
Ryska flottans emblem
Information
Datum	1992–
Land	Ryssland
Typ	Flotta
Del av	Ryska federationens militär
Storlek	130 000 sjömän (2011), 233 fartyg
Kända slag och krig	Efter 1989: Kriget i Georgien 2008 Sjöröveribekämpning i somaliska farvatten Krimkrisen Syriska inbördeskriget Rysslands invasion av Ukraina 2022
Årsdagar	Flottans dag (sista söndagen i juli) Datumet valdes med anledning av Sjöslaget vid Hangö udd 1714
Befälhavare
Nuvarande befälhavare	Amiral Nikolaj Anatoljevitj Jevmenov

Rysslands flotta (ryska: Военно-морской флот Российской Федерации (ВМФ России), tr. Vojenno-morskoj flot Rossijskoj Federatsii (VMF Rossii)) är den marina försvarsgrenen i Rysslands militär.

Den nuvarande ryska flottan bildades i januari 1992 efter kalla krigets slut och efterföljde Sovjetunionens flotta. Dess historia sträcker sig tillbaka till tidigt 1700-tal, då den bildades av tsar Peter den store i samband med att Ryssland fick tillgång till hamnar vid Östersjön. Efter Sovjets upplösning delades dess fartyg, ubåtar och baser upp mellan alla nya stater som hade tillgång till hav. Största arvtagarna blev Ryssland och Ukraina varav Ryssland blev den största.

Under de första åren efter Sovjetunionens fall minskade flottans budget kraftigt. Detta gjorde att en mängd fartyg fick tas ur bruk i förtid. Som exempel så hade Ryssland 170 atomdrivna ubåtar 1991, denna siffra hade minskat till 50 i början av 2000-talet. En "bieffekt" av denna nedrustning och dåliga ekonomi är att en stor mängd atomdrivna fartyg och ubåtar bara har lämnats vid sin kaj och riskerar att orsaka miljökatastrofer. Detta eftersom flertalet fortfarande bär på sitt kärnbränsle. De senaste åren har läget förbättras något då flera västerländska länder har ställt upp med pengar och personal för omhändertagning och skrotning av en stor mängd farkoster.

I och med Rysslands ekonomiska uppgång har flottan börjat tillföras nya fartyg och ubåtar och många av de äldre Sovjet klasserna har börjat ersättas. Efter Rysslands invasion av Krim halvön 2014 som ledde till sanktioner från väst världen har dock den inhemska produktionen negativt påverkats.

• Försvara den Ryska federationens suveränitet
• Förhindra användandet av militär medel mot den Ryska federationen
• Säkerställa rysk ekonomisk verksamhet på världshaven
• Delta i fredsbevarande insatser

Svenska försvarsanalytiker anser att den Ryska flottan har svårt att genomföra detta uppdrag tillfullo på grund av begränsningar i antalet fartyg samt tidigare brister i underhåll och reparationer.^[1]

• Ryska flottans huvudstab, Amiralitetsbyggnaden, Sankt Petersburg
• Övervattensstridskrafter
• Undervattensstridskrafter
• Rysslands marinflyg
• Ryska flottans kuststridskrafter

Källa:^[1]

Förberedande officersutbildning

• Kronstadts sjökadettkår, Kronstadt; mellanstadium, högstadium, gymnasium.
• Sankt Petersburgs Nachimovskola, Sankt Petersburg; mellanstadium, högstadium, gymnasium (den marina motsvarigheten till Suvorovskolorna).

Officershögskolor

• Sankt Petersburgs sjömilitära kår "Peter den Store" - Sankt Petersburgs sjömilitära institut, Sankt Petersburg; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst och ubåtsofficerare.
• Baltiska sjömilitära institutet "Amiral Fjodor Usjakov", Kaliningrad; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst, signalofficerare och underrättelseofficerare.
• Stilla Havets sjömilitära institut "Amiral Stepan Makarov, Vladivostok; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst.
• Svarta Havets sjömilitära institut "Amiral Pavel Nachimov", Sevastopol; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst.
• A.S. Popovs marina radioelektroniska institut, Peterhof; utbildar tekniska officerare i elektronik och datateknologi.
• Mariningenjörsinstitutet, Pusjkin; utbildar mariningenjörer.

Högre utbildning

• Marinakademien "Flottamiral N.G. Kuznetsov", Sankt Petersburg
  • Högre officerskursen utbildar fartygschefer och stabsofficerare.
  • Generalstabskursen, utbildar chefer för högre befattningar.

• Hangarfartyg
  • Admiral Kuznetsov-klass (1)
• Kryssare
  • Orlan-klass (1)
  • Atlant-klass (3)
• Jagare
  • Sarytj-klass (3)
  • Fregat-klass (7)
• Fregatter
  • Burevestnik-klass (3)
  • Gepard-klass (2)
  • Jastreb-klass (1)
  • Admiral Gorshkov-klass (2)
  • Admiral Grigorovich-klass (3)
• Ubåtar
  • Akula-klass (1)
  • Kalmar-klass (2)
  • Delfin-klass (5)
  • Borej-klass (5)
  • Antej-klass (6)
  • Jasen-klass (3)
  • Sjtjuka-klass (4)
  • Sjtjuka B-klass (9)
  • Barrakuda-klass (3)
  • Paltus-klass (21)
  • Lada-klass (1)

Utöver dessa finns en stor mängd korvetter och robotbåtar i bruk hos samtliga flottor.

• 
  Presidentens flagga.
• 
  Försvarsministerns flagga.
• 
  Chefen för generalstabens flagga.
• 
  Kommendören för marinens flagga.
• 
  Chefen för marinens huvudstabs flagga.
• 
  Kommendör för flotta.
• 
  Kommendör för eskader.
• 
  Kommendör för sjöstridsgrupp med amirals grad.
• 
  Kommendör för sjöstridsgrupp med kommendörs grad.
• 
  Tecken för divisionskommendör.
• 
  Äldste chefs tecken.

• Sovjetunionens flotta
• Kejserliga ryska flottan

• Wikimedia Commons har media som rör Rysslands flotta.

v • r Rysslands militär Vapenslag Marktrupper · Flygvapen · Flotta · Luftanfallsstyrkor · Strategiska robotstridskrafter · Rymdstridskrafter Militärdistrikt Norra militärdistriktet · Östra militärdistriktet · Södra militärdistriktet · Västra militärdistriktet · Centrala militärdistriktet Militärskolor Ryska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi · Generalstabsakademin (1832) · M.V. Frunze militärhögskola · Moskvas högre befälsskola (militärhögskola) · Ryska militärhögskolan för fysisk kultur · Ryska militärhögskolan för järnvägsteknik och militära kommunikationer · Ryska militärhögskolan för teknisk logistik · Ryska luftanfallsstyrkornas militärhögskola · Suvorovskolor Rysslands krig från 1994 Första Tjetjenienkriget · Andra Tjetjenienkriget · Kriget i Georgien 2008 · Rysk-ukrainska kriget · Rysslands invasion av Ukraina‎